| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
I. [fsv. bispraka, bespraka, efter mnt. bespreken, motsv. holl. bespreken, t. besprechen, ä. t. besprachen; se BE- o. SPRÅKA] väcka talan om, göra anspråk på. Peder mansson besprakade nagor koper som gierdt hwitkop haffde tagit. O. Petri Tänkeb. 20 (1524). Hans Kock besprakede ciiii (dvs. 104) marc paa hustru Cecilies .. wägna i sone stensons huss. Därs. 22.
II. [af BE- II 1 b o. SPRÅKA; jfr t. besprechen] språka om, dryfta, afhandla. Majoren berörde ett .. ofta bespråkadt ämne. Zedritz 3: 10 (1855).
Spalt B 1623 band 3, 1906