| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESPRÄNGA bespräŋ4a, i Sveal. äfv. 032 (besprä´nga Weste; bespr`ännga Almqvist), v.1 -er, -de, -t, -d; se för öfr. SPRÄNGA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749)), -NING; -ARE (†, Schultze Ordb. 4819 (c. 1755)).
(numera föga br.)
1) [jfr motsv. anv. i fsv., d., holl., t. o. ä. eng.] bestänka, stänka; stänka ned, öfverstänka. Han war clädd j clädhe som medh blodh bespränckt war. Upp. 19: 13 (NT 1526; Luther: besprengt). Såsom wij vthwertes medh thette Nådheteknet (dvs. vattnet vid döpelsen) besprängde och twagne äre. Carl IX Cat. V 1 a (1604). Aff Swenska Manna (dvs. mäns) Inrijkes vthgutin Blodh är tå wårt Land blifwit besprängt. Girs G. I 10 (c. 1630); jfr b. Halmen för Boskapen bespränges stundom med Salt-Lake. Celsius Hush.-alm. 1740, s. 7. Besprängd med kallt vatten och eau de cologne, hemtade hon sig snart. Bremer Hem. 1: 271 (1839). Dalin (1850; betecknadt ss. sällan br.). Ramsvart hår i lockar föll, i granna, / Besprängdt med perlor af det salta skum. Strandberg 4: 131 (1857); jfr 3 b. Fälten besprängas med vigvatten. Rydberg Magi 48 (1865). (Näsan) liknar en med vin besprängd kurbits. Scholander Skr. 2: 20 (1866). AHB 19: 30 (1884). — särsk.
a) [jfr t. sich mit kölnischem wasser besprengen] (†) refl. (De) besprängde .. sig i hvarje moment ur eau de Cologne-flaskor. Törneros Bref 37 (1824).
b) (†) mer l. mindre bildl. Påwen (har) med sitt förgifft .. hele then Westerländske Församblingen besprängdt. L. P. Gothus Comet. 84 (1613). Gudh hafwer besprengt alle Creatur medh sinne Guddomeliga godheetz drope. Muræus 2: 293 (1648). Kunga Skald (dvs. kungakväde), Med Tusend troplichtige heete Tårar Besprängd. Dahlstierna (1697; titel). Dalin Hist. III. 1: 21 (1760).
2) [jfr motsv. anv. i holl., t. o. ä. eng.] (†) beströ, öfversålla. Då bleef thet öde-Qvaaf (dvs. kaos) mäd altings frö besprängdt. Columbus Bibl. v. A 1 a (1674). (Ökenvägen är) i bland öfverdragen eller besprängd med döda Camelben. Eneman Resa 2: 4 (1712). Desse två (senecioarter) .. äro bägge besprängde med et besynnerligit gult mjöl. Linné Västg. 143 (1747). Tag Coteletter af kalf- eller lamb-kiött, som bultas och bespränges med litet salt och peppar. Warg 92 (1755). — jfr FJÄLL-BESPRÄNGD.
3) förse med fläckar l. prickar o. d. af annan färg l. annat ämne än hufvudmassan. Sahlstedt (1773). — särsk. i p. pf. närmande sig adjektivisk anv.
a) [jfr fsv. i besprängdom fingher wantom] (†) i brokiga färger stickad l. broderad; jfr BELÄGGA 11 c. Vestis segmentata kostelig besatt eller besprengt clädhe. Var. rer. 19 (1538).
b) [jfr motsv. anv. i fsv., dan. o. meng. samt SPRÄNGD i bet. fläckig, spräcklig] insprängd, öfversållad, prickig, fläckig; vanl. med prep. med. Ett hwijt Hellebergh, bespränckt medh rött. Lælius Res. 1: 55 (1588, 1595). Somlighe (jaspisarter) finnas Rosenfärghade, och lijka som medh blommar besprängda. Forsius Min. 87 (c. 1613). En Skinpels med blå fläckiar besprängd. Rudbeck Atl. 3: 597 (1698). (Stinkpaddans) pupill (är) omgifven af en guldfärgad, nedtill svart besprängd ögonring. Nilsson Fauna 3: 123 (1842, 1860). (Planeten) Jupiter .. ser ut som silfver, besprängdt med guld. Böttiger i SAH 50: 422 (1875). — närmande sig bet.: öfvergjuten. Et lifligit brunt ansikte, som var besprängt med en medelmåttig rådnad. Bælter Jesu hist. 5: 247 (1759). — jfr DAMM-, KRUT-, RÖK-BESPRÄNGD m. fl.
4) (†) uppfylla (med smitta), infektera, smitta; anträffadt bl. i p. pf. Så wäl af de (pest-) siuke, som döde (dvs. i pesten aflidna) menniskior (utgår) en gifftig ånga .., hwar af lufften .. kan snart blifwa besprängd. Linder Pest. 50 (1711). The som .. äre af Siöfolck härstammade, äre alle med Skörbugg besprängde. Dens. Skörb. 19 (1721).
Särskild förbindelse:
Spalt B 1623 band 3, 1906