Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESVÄRELSE, sbst.1, f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-ilse G. I:s reg. 8: 33 (1532))
Etymologi
[jfr ä. d. besværelse]
(†) vbalsbst. till BESVÄRA, v.1
1) = BESVÄR I.
a) = BESVÄR I 1 a. Liturgiæ Cæremonier äre inthet annath änn samuetzens besuärelse. Kyrkoh. årsskr. 1902, Meddel. s. 39 (i handl. fr. c. 1600).
b) = BESVÄR I 2. Lind (1749). — särsk. = BESVÄR I 2 d. The (dvs. borgarna i Lidköping) skola thet som the så (dvs. gm upphandling på landet) köpa icke vthmonga the fattighe j hender som med them j byy boo them til tunga och beswärilse. G. I:s reg. 8: 33 (1532).
2) = BESVÄR III a. The mångfallige åttwaringer och beswärelser wij eder .. hafwe göre latit. G. I:s reg. 14: 70 (1542). Om Cammerordningen en beswärelsze. Därs. 16: 290 (1544; öfverskrift).
Ssg (till 2): BESVÄRELSE-BREF. Det sist från Ryssland ankomna besvärelse-brefvet var .. förgripligt emot Konungen i Sverige. Hallenberg Hist. 5: 74 (1796).

 

Spalt B 1823 band 3, 1906

Webbansvarig