| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESÖK besø4k (besö´k Weste), n.; best. -et; pl. =.
handlingen att besöka person(er) l. ställe(n); visit; påhälsning; äfv. konkret (se 3). Visite, besök. Swedberg Schibb. 302 (1716). Besuchung, besökelse, besök. Lind (1738).
Anm. Med afs. på förhållandet mellan synonymerna besök o. VISIT märkes följande. Det förra ordet har enl. nutida språkbruk (o. förhållandet synes hafva varit väsentligen detsamma i äldre tid) en vidsträcktare bet. än det senare. Ett besök kan hafva till föremål såväl person(er) som lokalitet(er), en visit i egentlig mening endast person(er). Ett besök i allm. kan sträcka sig öfver dagar o. veckor, ja månader, en visit är alltid ett kortvarigt besök; ett kort o. (alltför) flyktigt besök på en plats, en blott ”titt”, kallas därför också ofta skämts. en visit, t. ex. göra en visit i köket, vid Trollhättan (jfr en fransysk visit). Visiter äga rum mellan personer som bo l. åtm. tillfälligt vistas i samma samhälle l. i hvarandras grannskap, ett besök kan vara hur långväga som helst. En visit är slutligen i allm. ett af konvenansen föreskrifvet, mer l. mindre ceremoniellt artighetsbesök, t. ex. för att inleda umgänge med en familj, för att tacka för en bjudning m. m.; ett besök har en djupare innebörd, afser i regeln mera reella intressen, kan t. ex. företagas i o. för affärer l. studier l. å ämbetets vägnar osv. (jfr: En ”visit” är oftare än ett ”besök” en tom artighetsgärd. E. H. Tegnér i Ydun 70 (1869)); man talar om ett kärt besök (af en gammal vän), knappast om en kär visit, o. när man tackar för en visit, väljer man gärna det innehållsrikare ordet o. säger t. ex. tack för besöket. Jfr å ena sidan FATTIG-, SJUK-, VÄN-, KYRKO-, MUSEI-, TEATER-BESÖK, å andra sidan AFSKEDS-, FÖRMIDDAGS-, NYÅRS-VISIT.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] motsv. BESÖKA 5. Besvara l. återgälda ett besök. Besöket räckte en timme, fjorton dagar. Han bad sin läkare om ett besök. Besök hos vänner var (i den gamla goda tiden) i ställe för Visiter. Bergklint Vitt. 18 (1763). Läraren (bör) .. med all möjlig flit förnya sina besök (hos den sjuke). Handb. 1811, s. 111; jfr BESÖKA 5 a. Vid besök skulle man ej genast inträda utan klappa på dörren, och bida till dess man af husherren blef kallad. Palmblad Palæst. 127 (1823). Han .. / Ej tog emot besök. Franzén Skald. 2: 133 (1825, 1828). Regn och besök äro goda, när de ej komma i otid. Sv. ordspråksb. 76 (1865). Veckan derpå återgäldade majoren och hans familj vårt besök. Ljunggren Tre ber. 14 (1880, 1892). Jag kom då från Slatte. Jag gör ogärna om det besöket. Rydberg Vap. 229 (1891). Om vi icke .. väntade besök. De Geer Minnen 1: 147 (1892). — jfr AFSKEDS-, AFTON-, ANDE-, ARTIGHETS-, BARNSÄNGS(HUSTRUS)-, BEKLAGNINGS-, CELL-, DOKTORS-, EFTERMIDDAGS-, FATTIG-, FÖRMIDDAGS-, GÄST-, HUS-, HÖFLIGHETS-, JUL-, KONDOLEANS-, KONTRA-, LÅNG-, LÄKAR(E)-, MIDDAGS-, MORGON-, MOT-, NATT-, SJUK-, SKYLDIGHETS-, SORG-, STATS-, STÄNK-, TACKSAMHETS-, VÄN-, VÄNSKAPS-, ÅTER-, ÄNGLA-BESÖK m. fl. — särsk.
a) i vissa särskilda förb. o. uttr.
α) [jfr d. gøre, aflægge besøg, holl. hij zal straks een bezoek bij mijnen heer vader afleggen, t. einen besuch machen, ablegen] i uttr. göra l. (i sht om officiell l. eljest högtidligare skyldighets- l. artighetsvisit) aflägga besök hos ngn, göra ngn ett besök o. d. (jfr 2 a α). Man far i kring om söndagen at giöra visiter och besök. Swedberg Sabb.-ro 129 (1704, 1710). (Ryske ambassadören har varit) den endaste .., hvilcken undandragit sig at afläggia besök hos .. Riksens Råd. Höpken 2: 47 (1746). Qvinnor göra besök; men mest de sqvalra tilhopa. / Männer göra besök; men mest de supa tilhopa. Nicander Minnessann. 43 (1769). Ficinus gjorde oss tidigt på morgonen ett besök. Berzelius Reseant. 342 (1819). Sedan .. nödiga officiella besök (blifvit) aflagda, intogs .. festmiddag. Nordenskiöld Vega 2: 455 (1881). Konungen (hade) från Paris hemstält till rådet, om han icke på hemvägen borde aflägga ett besök hos .. konung Fredrik. Odhner G. III 1: 11 (1885). — oeg. o. bildl. I förhoppning / Att den (dvs. din otålighet) blott var en följd af elakt lynne, / Som stundom gör besök hos något hvar. Hagberg Shaksp. 12: 38 (1851).
β) [jfr d. have, faa besøg, holl. dat zy een bezoek van u gehad heeft] i förb. hafva, få besök (af ngn) (jfr 2 a β). Jag hade, fick nyligen besök af en gammal skolkamrat. Han hade besök, när jag kom; jfr 3. De besök som Hans Maj:t hade af Konungar, Printzar och andra Höga Herrar. Nordberg K. XII 1: XV (1740). Under tiden fick konungahuset om sommaren 1770 besök af drottningens broder, prins Henrik. Malmström Hist. 6: 217 (1877). En dragon .. fick besök af honom (dvs. jätten) en julafton. Wigström Folkdiktn. 2: 83 (1881).
γ) [jfr d. være paa besøg hos en, holl. bij iemand op bezoek gaan, t. er ist auf besuch hier] i uttr. på besök, vanl. i förb. vara, komma (fara, resa, gå osv.) på besök. Min syster är på besök hos en väninna i S. På eftermiddagarna foro vi ofta på besök hos herrskapen i omnejden. Gå på besök. Serenius (1734; under to visit). Han uppehöll sig sedan någon tid på besök i Upsala. Böttiger 6: 106 (c. 1875). Den gamle liflige baron Gyllenkrook på Sinklersholm, som händelsevis kom på besök den dagen, då nyheten tillkännagafs, blef den förste spridaren. De Geer Minnen 1: 108 (1892). — oeg. o. bildl. Och fast i skuggan af hans (dvs. gubbens) qväll / Ej Nöjena, som fordom, leka, / De på besök likväl ej neka / Att stundom jollra kring hans tjäll. J. G. Oxenstierna 1: 28 (1805).
b) (†) koll. i sg. Jämwäl här en del af slika Hustrur finnes, / Som medelst sit besök, sit prål och slöseri, / Et almänt elakt Namn omsider bragt sig i. Brenner Dikt. 1: 78 (1707, 1713).
c) om påhälsning i fientligt syfte l. eljest af oangenämt slag (jfr 2 c). Enfaldiga Präster .. började samla hela granskaper i vakstugor, där man helt upbyggeligt med bön och sång skulle bortdrifva den Onda Andens besök. Schönberg Bref 2: 352 (1778). Till mitt hôtel garni begaf du dig försigtigt, / Att undangå besök af stränga fordringsmän. Remmer Den föregifne döde 1 (1828). — oeg. o. bildl. Konsten .. at icke öfverraskas af höstköldens oväntade besök, läres bäst af granskapets vilda växter. Ödmann Åm. i VetA 1797, s. 12.
2) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] motsv. BESÖKA 6. Vid mitt besök på olycksplatsen möttes jag af en ohygglig syn. Utställningen är väl värd ett besök. (Profeterna) drogo .. sig .. tillbaka .. till någon öken, som .. var fredad för främlingars besök och genomtåg. Agardh Theol. skr. 1: 11 (1842, 1855). Fahlcrantz 6: 175 (1843). Det var .. först vid sitt andra besök i Paris, 1658, hon (dvs. drottning Kristina) öfvervar en af akademiens enskilda sammankomster. Ljunggren SAHist. 1: 5 (1886). — jfr ESKADER-, FLOTT-, HUS-, INSPEKTIONS-, KUNGA-, KUST-, KYRKO-, MUSEI-, NATT-, SKOL-, TEATER-, TORG-BESÖK m. fl. — särsk.
a) i vissa särskilda förb. o. uttr.
α) i uttr. göra l. (i sht i officiell stil) aflägga besök (ngnstädes) (jfr 1 a α). Göra täta besök på krogen. Under revisionsförrättningen hafva besök aflagts å nedannämnda platser. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1904, s. 485. Lång tid ha vi ej på oss, men några timmars besök i land kunna vi alltid göra. GHT 1906, nr 132, s. 3. — oeg. o. bildl. I hafvet snart han (dvs. Dalälfven) faller ut, / Men se, förut / Han gör besök på en minut / Vid Söderfors. Böttiger 1: 132 (1833). Ivar .. lät snärten af sin piska göra första besöket på grålles knotiga länd. Carlén Skjutsg. 19 (1841, 1869).
β) i uttr. få besök (jfr 1 a β). — (†) i uttr. få ngns besök. Du (Betlehem) hörde .. änglaröster sjunga, / Fick Frälsarens besök. Bellman 6: 20 (1787).
b) (numera knappast br.) med prep. till. Vi gjorde på förmiddagen ett besök till målareakademiens exposition. Berzelius Reseant. 342 (1819); jfr a α. En svensk (som förf. träffade i Berlin) .., sedan lång tid Evangelisk biskop i Caplandet, var stadd på ett besök till fosterbygden. Fahlcrantz 4: 249 (1865). P. A. Säve i Land o. folk 1873, s. 41.
c) om uppträdande ngnstädes i fientligt syfte (jfr 1 c); påhälsning. En brandmur, svart af rök, / Står ensam upprätt af ert hus / Se’n ryssarnes besök. Snoilsky 2: 91 (1881).
3) [jfr holl. hij kan u niet ontvangen, want er is bezoek, t. unser besuch ist noch da] (mindre br.) konkret: person(er) som är(o) på besök (hos ngn l. ngnstädes); jfr VISIT. Kort derefter blef han .. qvitt sit ledsamma besök. Eurén Orth. 3: 105 (1794). Stig in … Ett annat besök har nyss varit här … ”Det andra ’besöket’ har jag verkligen träffat .. nere i porten.” Almqvist Gabr. Mim. 1: 73 (1841). Var välkommen, sköna fröken, / Bland de ärade besöken / I vårt kungliga palats! Topelius Läsn. f. barn 7: 195 (1891).
Anm. I följ. citat synes ordet närmast ansluta sig till BESÖKA 8 b o. vara liktydigt med: anfall, angrepp, en anv. som sannol. är tillfällig. Lars Olofson .. fick .. emottaga första besöket af de Danskas Ryttare, som redo emot honom med ifver. Celsius G. I 110 (1746, 1792).
(jfr BESÖKA 5 b) -BREF. (†) jfr BESÖKELSE-BREF. Visit- eller Besök- och Vänskaps-bref, hvarigenom en visar och betygar emot de frånvarande sina likar eller förnämare och gynnare, huru en far fort i sin påbegynta vänskap och tilgifvenhet. Biurman Brefst. 34 (1729, 1767). —
-RUM, -TID, se B.
B: (2) BESÖKS-BOK03~2. (besök- Lundin) bok (å institution o. d.) i hvilken besökande inskrifver sitt namn (m. m.). Kunden skrifver in sitt namn i besökboken och inträder i läsesalen (å kungliga biblioteket). Lundin N. Sthm 341 (1888). —
-DEPUTERAD~0020. inom godtemplarorden: person som af ordenstemplarn utsetts o. befullmäktigats att ss. hans ombud öfvervaka ordensarbetet inom en viss krets. LD 1904, nr 194, s. 2. —
-FÖRENING ~020. Bredvid arbets-föreningen ställde sig .. för befordrandet af .. sedlighet, en s. k. besöksförening, med afsigt att inhemta kännedom om de fattigas husliga tillstånd, samt med förmaningar och råd af kretsarnes förestånderskor afhjelpa de upptäckta bristerna deri. Hermoder 1847, nr 17, s. 2. —
-INTENDENT~002. inom godtemplarorden: person som af öfverintendenten för ungdomstempelverksamheten utsetts o. befullmäktigats att ss. hans ombud öfvervaka ordensarbetet inom en viss krets. LD 1904, nr 194, s. 2. —
(2) -JOURNAL~02. Personer, hvilka medgifvits bese fängelset, (skola) först anteckna sig i den i vakthafvande underofficerens vård befintliga ”besöksjournalen”. Centralfäng. i Malmö Instr. 18 (1891). —
(1) -RUM~2. (besök- Rydberg) (knappast br.) rum afsedt för mottagande af besök, mottagningsrum. (Från aulan i Krysanteus’ hus förde dörrar) till rum af olika slag: besökrum, gästrum, sofkammare. Rydberg Ath. 124 (1859, 1866). —
(1) -TOALETT~002. (mindre br.) visittoalett. För hem-, besöks- eller promenadtoiletter höga lif med eller utan skört. N. journ. f. dam. 1856, s. 102.
Spalt B 1871 band 3, 1906