Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BETA be3ta2, v.6 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
Etymologi
[af BETA, sbst.2; jfr isl. bita]
(eg.: gm bitande) sönderdela (ngt) i (muns)bitar; med prep. i: sönderdela (ngt) o. lägga (det) i (en vätska) för att uppmjukas, bryta (ngt) i (ngt). (Vasslan) är .. godh får Swijn och Grijsar, sampt att beta Bröd där uthi åth Hönsen. Rålamb 13: 58 (1690). Angelike-Rot betat uti ättikio, hos sig buren, esomoftast ther på luchtat, och stundom litet tagen i munnen, .. bevarar för pestilentialiske luften, eller ock thenna siukdomens besmittelse. Quensel Alm. (Sthm) 1724, s. B 2 a. Allt bröd, som fanns i huset, hade betats i soppan, som burits ner i ambulansen. Lundquist Zola I grus 351 (1892). Den sedvanliga frukosten där i landet (dvs. i Buchara) utgöres af schitschaj — ett te, .. hvari man betar bröd. PT 1905, nr 27 A, s. 3. — jfr I-, SÖNDER-BETA.
Särskilda förbindelser:
BETA BORT. (†) sönderdela i (muns)bitar o. förbruka. — särsk. i bild. Den som bettar bort sitt fläsk i föremål (dvs. förrätt), / Den äter merendels en slät och mager kål. Kolmodin Qv.-sp. 2: 61 (1750).
BETA I 10 4. jfr IBETA.
BETA SÖNDER 10 40. = BETA, v.6; jfr SÖNDER-BETA o. BETLA SÖNDER. Schenberg (1739). En giffel .., som han förstulet betade sönder i fickan. Lundquist Daudet Jagt. 17 (1885). Beta sönder (rofvor). Linder Regl. 189 (1886).

 

Spalt B 1920 band 3, 1906

Webbansvarig