Publicerad 1907 | Lämna synpunkter |
BETNING be3tniŋ2 (be`tning Weste), sbst.1, r. l. f. (m. Sahlstedt, Dähnert (1784)); best. -en; pl. (i bet. b) -ar.
a) (†) till BETA, v.2 2 b, konkretare: fodring (af hästar på resa). Wir ritten in einem Futter bis gantz nach Hamburg, vi redom på en betning eller stillning ända til Hamburg. Lind (1749; under futter); jfr BETE, sbst.3 b slutet.
b) [jfr motsv. anv. i sv. dial. (Gottl., Rietz)] (på Gottl.) konkret: beteshage; betesmark; jfr BET, sbst.2 2, BETE, sbst.1 2. Öfver den smala betning, som sträcker sig långs med berget .., slingrar sig en liten, mycket obeqväm gångstig uppåt. Bergman Gotl. skildr. 46 (1882). Den .. norr om staden (Visby) .. belägna lägenheten Skarphäll, bestående af åker och betning. PT 1905, nr 46 A, s. 4.
-SPRÅNG~2. jäg. om den språngform haren använder under betning. Betningssprång: En af harens trenne språngformer, använd å betesfältet samt å ramlingsplatsen. Haren häfver sig härvid å framfötterna och framflyttar med en släpande sats bakfötterna. E. Hemberg i Bibl. f. jäg. 4: 286 (1897). —
-TECKEN~20. jäg. spårtecken bestående i märken efter afbetade kvistar o. d. ”Betnings- och barkafskalningstecken” .. (äro spårtecken), som .. observeras på träd, buskar, plantor och växande säd. E. Hemberg i Bibl. f. jäg. 4: 18 (1897). —
-TID~2. betestid (se d. o. 2, sp. 1966). Välj betningstiden, när dagen / Först på fästet är tänd och stjernorna natten förnya. Adlerbeth Buc. 94 (1807, 1814).
Spalt B 2032 band 4, 1907