| Publicerad 1907 | Lämna synpunkter |
BETORNAD betω4rnad, i Sveal. äfv. 032, p. adj.
(föga br.) försedd med torn. Betornade borgar. Nicander 2: 362 (1820). Börsen .. är ett icke oansenligt, betornadt hus. Andersson Verldsomsegl. 1: 154 (1853). Där ser hon floden hvirfla fram / och marknadsfolk i muntert glam / vandra genom sol och damm / mot betornad Camelot. Edgren Tennyson 24 (1902). — (tillfällig poet. anv.) Af hö betornad vagnen knarrar. Ingelman 21 (1843). — jfr STARK-BETORNAD.
Spalt B 2047 band 4, 1907