| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BETRÄNGD beträŋ4d (beträ´ngd Weste), p. adj.
1) (numera i sht i högre stil) stadd i trångmål l. svårigheter, betryckt (se d. o. 1), lidande. Gustaf II Adolf 621 (1624). Den beträngdhe Christelige evangelische församblingh. Oxenst. brefv. 5: 497 (1632). The fattigas och betrengdas tårar. Swedberg Schibb. 38 (1716). Vårt beträngde, af månge och mäktige fiender anfäktade Rike. 2 RARP I. 1: 58 (1719). Medlidandet mot er beträngda like. J. G. Oxenstierna 2: 147 (1796, 1806). Nu var för de beträngda bruksidkarne ingen annan utväg än att underkasta sig köpmännen. Malmström Hist. 6: 42 (1877). En liten och beträngd folkstam. Ahrenberg Haap. 152 (1894). Konung Hans måste lämna sina beträngda anhängare i sticket. H. Hildebrand i Sv:s hist. 2: 558 (1905). — särsk.
a) om näringar o. d. De i den stora världskampen hårdt beträngda svenska näringarnas representanter. SvD(L) 1906, nr 117, s. 7.
b) om situationer o. d. som innebära trångmål. De fattige böndrens beträngde tillstånd. 2 RARP I. 2: 356 (1720). (Lybeckarna) skulle söka at hjelpa de Svenske up igen, och emedlertid nyttia deras beträngda belägenhet. Celsius G. I 27 (1746, 1792). I anseende til dess (dvs. riksrådet Snoilskys) knappa och mycket beträngde vilkor. Tilas i HSH 16: 361 (1769). Sjelfständighet, hvilken i hans föreställningssätt icke stod att förena med beträngda penningeförhållanden. Crusenstolpe CJ 1: 141 (1845). (Det) kan .. ej förnekas, att liberalismen för närvarande befinner sig i en något beträngd situation. SvD(L) 1907, nr 343, s. 2.
2) (numera knappast br.) ansatt af bekymmer l. sorg, bedröfvad, betryckt (se d. o. 2), beklämd. The beträngde Svears Klagan öfver .. Ulricæ Eleonoræ .. Frånfälle. C. U. Hiärne Vitt. 193 (1742; öfverskrift). Detta alt är värkan af et beträngt och ängsligt samvet. Borg Luther 1: 56 (1753). Apostlarna, som kort efter denna Jesu förbön blefvo ganska bestörta, beträngda och svaga. Mortonson Roos Nattv. 83 (1835, 1846).
Spalt B 2089 band 4, 1908