| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BETRÄNGDHET beträŋ4d~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 03~2, r. l. f.; best. -en.
sbst. till BETRÄNGD. — särsk. (†) till BETRÄNGD 2: beklämning, ångest. Sådana utbrott af den yttersta beträngdhet, kunna blott tillskrifvas convulsionerna af ett synbart moraliskt och fysiskt lidande. Atterbom i Phosph. 1811, s. 194.
Spalt B 2090 band 4, 1908