Publicerad 1908   Lämna synpunkter
BETSLING bet3sliŋ2 (be`tsling Weste; b`ättsling Almqvist), r. l. f.; best. -en.
vbalsbst. till BETSLA, särsk. till BETSLA 1 a. Lind (1749; under anschirrung). Underkäkens orörlighet utgör ett hufvudvilkor för betslingen. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 27 (1836). Ändamålet med all betsling är att hålla, leda, vända och rygga hästen samt att möjliggöra för honom att bära ryttaren på det för båda parterna lämpligaste sättet. Wrangel Handb. f. hästv. 253 (1885). — jfr AF-, OM-, PÅ-, UPP-BETSLING. — särsk. mer l. mindre konkret. Innan Recruten sitter up bör han genomögna sadling och betsling. Regl. f. cav. 1793, I. 1: 21. (Om nosbandet) är för långt, ostädar den utstående stroppen betslingen. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 31 (1836).
Ssgr: BETSLINGS-KONST30~2. Hela betslingskonsten ligger just deri, att kunna bestämma huru mycket af trycket skall drabba tungan och huru mycket lanerna. Wrangel Handb. f. hästv. 266 (1885). —
-METOD~02. Några märkligare försök till förbättringar i den nu brukliga betslingsmetoden (må) här underkastas en flygtig granskning. Wrangel Handb. f. hästv. 273 (1885).

 

Spalt B 2100 band 4, 1908

Webbansvarig