| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BEVÄRA bevä4ra l. -væ4-, i Sveal. äfv. 032 (bevä´ra Weste; bev`ära Almqvist), v.1, förr äfv. BEVÄRJA, v. -ade (ipf. -värade Weste (1807) osv.; sup. -värat Emanuelsson Polyb. 1: 462 (1833) osv.; p. pf. -värad Gustaf II Adolf 217 (1625) osv. — (†) p. pf. -uäriade (pl.) Brahe Kr. 35 (c. 1585). — (†) ipf. -värde Schroderus Liv. 417 (1626), Isogæus Segerskiöld 780 (c. 1700) m. fl.; sup. -värt Girs G. I 206 (c. 1630), Oxenst. brefv. 9: 618 (1645); p. pf. -värd A. Oxenstierna 2: 329 (1618: obeverde), Nordberg K. XII 1: 71 (1740), Sahlstedt (1773), Möller (1790) m. fl. — (†) ipf. -varde Schroderus Liv. 429 (1626)). vbalsbst. -VÄRANDE, -VÄRING (se d. o.), -VÄRNING (se d. o.).
förse (ngn l. ngt) med vapen, förr (se a o. c) äfv. i fråga om andra försvarsmedel; göra (ngn l. ngt) rustad(t) för försvar l. anfall; armera, bestycka; beväpna, väpna; numera vanl. o. i militärt fackspr. nästan bl. med afs. på fartyg; oftast i p. pf. närmande sig adjektivisk anv. Ett beväradt handelsfartyg. Bevära båtarna! (kommandoord i sv. flottan vid beredelse till strid l. landstigning). Ther mötte honom Niels Dacke med sit selskap med ehn hop wtaff almogin, som alle wore wäll beuäriade. Brahe Kr. 35 (c. 1585). Bysser och Werger, som thu skall bewäre folkett medh. SUFH 3: 4 (1609). Att aff nye bevärie och beväpne 8 Regimenten footfolk. A. Oxenstierna 1: 387 (1622). Soldater, .. bevärde medh godhe underverior och partizaner. Därs. 267 (1634). Alle .. Skep .., bewärde och obewärde. Fredsfördr. i Roskilde 1658, § 4. Till att underhålla, bekläda och bewähra det swenska Manskapet. Lagerberg Dagb. 7 (1710). Ur alla rikets vrår en tapper liga krälar, / Åtföljd af vagnars spann, bevärade till strids. Bellman Skr. Ny saml. 2: 153 (1788). I anseende till borgerskapets fureur i städerna, måste de där inqvarterade officerare gå bevärade. Adlerbeth Ant. 1: 114 (c. 1792). En stor skara pöbel, somliga bevärade med påkar. Därs. 157. En starkt bevärad kapare. Hagberg Shaksp. 1: 404 (1847). Staden (är) svagt bevärad. Därs. 5: 112 (1848); jfr c. Dalin (1850; angifvet ss. användt i sht om fartyg). Blotta vissheten om hans (dvs. K. XII:s) återkomst .. bevärar murarna med kanoner, hafven med flottor. Topelius Fält. 3: 302 (1858). När bevärad trupp, anförd af officer, passerar förbi vakt, går vakten i gevär och skyldrar. Tj.-regl. 1858, 1: 45. Vid angrepp med båtar, ”bevärade för landstigning”, är det ofta fråga om strid på land. Bæckström Sjökr. 1: 79 (1887). Ett beväradt kronofartyg. PT 1908, nr 161 A, s. 2. — jfr LÄTT-, O-, TUNGT-, VÄL-BEVÄRAD m. fl. — särsk.
a) i numera obr. förb. (jfr c). Tå Borgmästaren .., med fämhundrade Resenärer bewärd, kommen war. Schroderus Liv. 652 (1626). Rijket, som han .. hade .. medh Skep, Skytt och allahanda Krijgz tilbehöringar bewärdt. Girs G. I 206 (c. 1630). Ett bergslott, / .. med femtio Svenskar .. beväradt. Franzén Skald. 7: 241 (1833).
b) (numera knappast br.) refl. (jfr d slutet). Att någre godhe karlar sigh måste bewäria, och för .. Fädernes Landet .. fächta. RARP 1: 105 (1629). Allenast stodho til at betänckia, på hwad Orth man sigh hälst emoot honom (dvs. Kristiern II) skulle bewära. Girs G. I 126 (c. 1630). Som en blixt han upp ur bädden far, / Med plåt och brynja skyndar sig bevära. Kullberg Ariosto 1: 222 (1865).
c) (†) befästa, förskansa. Konungen .. bewärde ther somblighe ortar medh Wall, och somblighe medh graaff, somblighe befäste han och medh steen lycka (dvs. lika) såsom medh en Muur. Schroderus Liv. 417 (1626). Girs E. XIV 102 (c. 1630).
d) (numera knappast br.) oeg. o. bildl. (Öfverhetens rådgifvare böra vara) medh Gudh, hans fruchtan, och bönen bewärde. Isogæus Segerskiöld 377 (c. 1700). Han folk och hundar ömsom stöter på; / Dock öfver dem han klifver oförfärad, / Af en osynlig gudom visst bevärad. C. F. Dahlgren 1: 143 (1826; i poemet Den siste fosforisten). Mot middagssolens brand din panna må beväras, / Lägg an en mask. Remmer Marino Faliero 13 (1842). En stor och ståtelig kämpe / .. med mod och styrka bevärad. Johansson Hom. Od. 9: 514 (1844). — refl. (jfr b). Hvem kan emot en skönhets magt / Nog andeligen sig bevära? Lenngren 196 (1788).
Spalt B 2348 band 4, 1908