| Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
BIBLICITET bib1lisite4t, äfv. bi1-, ngn gg biblis1-, r.; best. -en.
(mindre br.) bibelenlighet.
1) om person: egenskapen att l. sättet huru man omfattar bibelns läror. Ingman Om det bibl. trosbegr. 1 (1860). Det är någonting utmärkande för hans (dvs. J. T. Becks) biblicitet, att .. han, Beck, angående bibelns gudomlighet (vädjar) endast och allenast till det inre vittnesbördet som denne gifver om sin heliga sanning inför hvarje samvete. Dens. Beck Sjutton kristl. tal XIV (1866). 2 NF (1904).
2) om uppfattning, påstående o. d.: bibeltrohet. På den större eller mindre graden af biblicitet (i läran om Kristus som den nya mänsklighetens hufvud) kommer ej så mycket an. Billing Förson. 126 (1908).
Spalt B 2423 band 4, 1909