| Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
BIBLISK bi4blisk, i Sveal. o. på Gottl. ngn gg 32 (bi´blisk Weste), starkt hvard. äfv. BIBELSK bi4belsk, adj.; adv. -T.
— jfr OBIBLISK.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. eng.] som förekommer l. omnämnes l. framställes i bibeln. Den bibliska skapelseberättelsen. En .. Biblisk .. text. Schroderus Comen. 631 (1640, 1647). Samuelis Columbi Bibliske Werld, Sampt andre hans Poetiske Skriffter (1687; boktitel). The Gambla Bibliska Prophetier. Block Progn. Tillegn. 6 (1708). (Af uppfattningen af naturen ss. lika evig som Gud) kommer ock thet, at man så gerna vil giöra alla Bibliska mirakel til naturliga. Rydelius Förn. 268 (1721, 1737). Kort Sammandrag af Bibliska Historien Författadt till Ungdomens Tjenst. Faxe (1813; boktitel); jfr 5 a, b. Bibliska personers namn med sekundär användning i nysvenskan. Hjelmqvist (1901; boktitel). — jfr UTOMBIBLISK. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. eng.] om i bibeln l. ngn bibelöfversättning använd(t) l. för den utmärkande ord l. uttryckssätt l. språk l. stil. The Holy Ghost, den Hel. Ande. .. The Ghosts, de dödas siälar (osv.) .., (Bibliska Termer). Serenius (1734; under ghost). (Ur ordboken böra uteslutas) Bibliska ord, som eljest i allmänhet, hvarken i tal eller skrifter brukas. A. Sahlstedt i DA 1768, nr 53. Det adertonde seklet hvilar i sin graf; och vi kunna med ett bibliskt talesätt säga, att det fallit på sin synd. Tegnér 3: 135 (1817). Enkel, okonstlad och rättfram, d. v. s. enfaldig, såsom det efter bibliskt språkbruk heter. Lysander Tre föredr. 18 (1855). I biblisk och religiös stil. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 500. Den andra döden är .. ett bibliskt uttryck. Lidforss Dante I. 2: 8 (1902).
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] i förb. biblisk bok o. d., i bibeln ingående bok l. skrift, bibelbok (se d. o. 1); i pl. best.: bibeln (se d. o. 1). O. Petri Men. skap. 88 (c. 1540). Det ämne eller den Bibliska Bok, som vid nästa sammanträde til granskning förekommer, bör hvar Ledamot för sig utarbeta. Instr. f. bibelkomm. 1773, § 10. Inledning till de Bibliska Skrifterna. Tilgenkamp (1835; boktitel). De bibliska böckerna sönderfalla i två delar: ”gamla testamentet” och ”nya testamentet”. 2 NF 3: 222 (1904).
c) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (†) i förb. bibliskt språk i bet. bibelspråk (se d. o. 2). Lära Bibelske Språåk vthan til. Schroderus Comen. 733 (1640, 1647). Bibliska språken, som han anförde, förandrade han något. Swedberg Gram. 95 (1722). Stora Cathechesen, med tillhörande Bibliska Språk. Försl. t. skolordn. 1817, s. 12.
d) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (†) i förb. biblisk historia (jfr 5 a, b), i bibeln meddelad berättelse, biblisk berättelse. Thet samma seer man och i the Bibliska Historier, som Gudh sielff haffuer scriffua lätit, at han wille så wel läta scriffua thet onda som thet godha. O. Petri Kr. 18 (c. 1540). Schroderus Osiander III. 2: 372 (1635). Två gånger två och femtijo Vtvalda Bibliska Historier Vtu Gamla och Nya Testamentet Vngdomen til godo sammanskrefna af Johann Hübner. (1727; boktitel). Man öfvade Honom (dvs. K. XII) med Bibliska Historier, dem Han såg i koppar-stycken. Nordberg K. XII 1: 4 (1740). Bibliska historier. Weste 1: 1955 (1807).
2) identisk med l. liknande ngn l. ngt som omnämnes i bibeln. Biblisk dygd. Franzén Skald. 4: 102 (1810). Midt bland de solbrända, halfnakna eller hvitklädda bibliska gestalterna rörde sig .. de arabiska sagornas kalifer, storvezirer, eunucker och trasmän. Heidenstam End. 41 (1889); jfr 1. På många ställen (i Ryssland) såg jag den bibliska kasteskofveln med hjälp af himmelens väder rensa hvetet. Langlet Gm Ryssl. 160 (1898).
3) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] bibelenlig, bibeltrogen.
a) om åskådning, framställning, påstående o. d.: i öfverensstämmelse med bibelns lära l. befallning. Tala bibliskt, men lefva djefvulskt. Lind (1749). (Prosten Wiesels) predikningar voro uppbygglige, Bibliske, renlärige och klare. Ödmann Hågk. 30 (1801). (Hvad Geijer) säger om treenigheten är godt och förnuftigt, och dessutom fullkomligen bibliskt. Tegnér 5: 217 (1821). En både bibliskt ren och verkligen skarpsinnig framställning af försoningsläran. Wirsén i 3 SAH 2: 779 (1887).
b) (mindre br.) om person: i sin uppfattning l. lära i öfverensstämmelse med bibeln. Thomander 2: 520 (c. 1830). (Kyrkan) har .. kämpat .. såväl mot bibliska svärmare som mot obibliska katoliker. Sundberg Bekänn. 6 (1879).
4) [för bet.-utvecklingen jfr uttr. de bibliska böckerna (se 1 b) i bet. bibeln] (numera bl. i tillfällig anv.) som utgör l. innehåller bibeln, bibel-. (Blifvande präster skola, innan de ordineras,) Af dhen Bibliske Texten förklara någre Hufwudspråk, och låta see, huru dhe ther med kunna Sanningen stadfästa. Kyrkol. 19: 2 (1686). Bibliska öfversättningar. Halenius Concord. t. GT Fört. 11 (1742); jfr 5. Brist på goda Bibliska Codices. Loenbom Sv. bibelöfv. 130 (1774). — särsk. [jfr ä. t. in der biblischen schrift des alten und neuen testaments] (†) i förb. den (heliga) bibliska skriften, den heliga skrift, bibeln. Svart Är. 48 (1560). Efter skilachtighet hafver varit i någre år uti religionen, är thette möthe förthenskuld beramat, at the sig nu theruthinnen samsettie (dvs. förlika) och förene skole och allene then bibliske och apostoliske schrift theruthinnen vare rette snöret. RA 3: 84 (1593). Igenom H. K. Mtz. flijtige pådrijffwelse är then Bibelske Skrifft aldraförst kommen på wårt modermåål och ther effter vnder trycket. Phrygius Föret. 23 (1620).
5) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. eng.] som har bibeln l. bibelns innehåll till föremål l. objekt; numera i sht i namn på teologiska, särsk. exegetiska discipliner. Den bibliska filologien, arkeologien l. fornkunskapen, textkritiken, hermeneutiken, teologien. Såsom sielfwa ArchieBiskops ämbetet vpdrogs Laurentio Petri, så antog han ock sigh samma Bibliska arbete (dvs. bibelöfversättningen). Bib. 1703, Föret. 3. Bibliskt Slächt-Register. Peringskiöld (1713; i boktitel). Bibliska Concordantier, äro register, eller samlingar, antingen af the förnämsta saker, eller ock alla the ord, som förekomma i then H. Skrift. Halenius Concord. t. GT Fört. 4 (1742). Bibliska studium (har) i almänhet icke mer blifvit försummadt hos oss, än hos andre folkslag, våre grannar. Loenbom Sv. bibelöfv. 104 (1774). Nyckel till biblisk fornkunskap. Sillén (1849; boktitel). Bibliska föreläsningar. Agardh Bl. skr. 1: 3 (c. 1855). Biblisk ordbok. Nyström (1868; boktitel). Bibliska studier af Dr F. Godet. Neander (1879, 1900; boktitel). — särsk. i förb. biblisk historia (jfr 1 d).
a) (vetenskaplig) framställning af de i bibeln meddelade händelserna i deras historiska sammanhang; biblisk tidshistoria. Ludvigsson Norman 33 (c. 1550). Weste (1807). Dessa discipliner .. den Bibliska historien samt .. den Bibliska teologien .. (kunna) sägas utgöra exegetikens krona och spets. Lundborg NT:s text 16 (1897).
b) sammanställning (i sht för skolbruk) af bibliska berättelser (i historisk följd); ofta om enskildt exemplar af en dylik lärobok. (Efter) några frågor i kathekesen och bibliska historien, förklarade examinatorn, att Nahum läst rätt beskedligt. C. F. Dahlgren 4: 127 (1831). Bibliska Historien bör börjas liktidigt med Katekesen och föredragas först muntligen af läraren. Dahm Skolmästark. 61 (1846). Öfvergången från ”bibliska historier” till ”bibliska historien” i vår skolbokslitteratur (ägde) rum med dr A. J. Cnattingii år 1832 utgifna ”valda berättelser ur den heliga skrift”. SvD 1904, nr 53, s. 6; jfr 1 d.
-HISTORISK40~, stundom 10~040, sällan 30~020. (bibliskt-) jfr BIBEL-HISTORISK. Den .. bibliskt-historiska bevisningen. A. W. Ingman hos Beck Sjutton kristl. tal XXXV (1866). —
-TEOLOGISK 40~, stundom 10~1040, äfv. 30~1020. (bibliskt- Beyschlag, Ingman Bib. lära om rättfärdigg. 3 (1870) m. fl.) jfr BIBEL-TEOLOGISK a. Nya Testamentets lära om Kristus. Ett bibliskt-teologiskt försök. Beyschlag (1867; boktitel). Bibelns lära om rättfärdiggörelsen och försoningen. Biblisk-theologisk afhandling af A. W. Ingman. (1870; boktitel). En biblisk-teologisk ordbok. Lundborg NT:s text 11 (1897).
B: BIBLISKT-HISTORISK, se A. —
-RELIGIÖS40~ l. 10~104, äfv. ~1004. Den bibliskt-religiösa undervisningen i skolorna. Löfgren Kübel 1: VII (1896). —
-TEOLOGISK, se A.
Spalt B 2435 band 4, 1909