BIDARE, m.
(†) person som bidar (se BIDA 1); i ssgn
BIDAR- l. BIDARE-LÖN. (†) betalning som en person erhåller därför att han väntar med att utkräfva en fordran o. d. Efterfrågas och Kronans Upbördsmäns comportement emot Allmogen, om de .. under prätext af utlagornes utpantande utom laga tid, och när Bonden på medel mäst är förblottad, obligerar honom at gifwa sig bidare Lön. Landtm.-förf. 2: 184 (1671). Bidar-lön, är ett upplänskt ord, och betyder betalning, ränta el(ler) interesse för det en bidar el(ler) väntar med sitt låns återfående. Schultze Ordb. 2810 (c. 1755).
Spalt B 2452 band 4, 1909
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se