| Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
BILDHUGGARE bil3d~hug2are, stundom (företrädesvis i bet. 2) bil3t~ (bi`ldthuggare Weste; b`illdhúggare Almqvist), m.||ig. (om kvinna nyttjas dock vanl. BILDHUGGARINNA); best. -en, äfv. -n; pl. =.
1) konstnär som utöfvar bildhuggarkonsten, skulptör. I Italien äro .. the bäste Mästare och Bildthuggare. Rising Landb. 83 (1671). Bildhuggaren och Belätzsnijdaren, uth-gröpa, skära, hugga Beläten (Stoder) uthaf Trää, och Steen. Gezelius Comenius Orbis 161 (1698); jfr 2. En Orator och en Poët, en Målare och en Bildthuggare, hafva alla et och samma ändamål, at lifligen föreställa, beveka och öfvertala. Adelcrants Præs. i VetA 1757, s. 12. (Grekernas) störste Bildthuggare voro Phidias och Praxiteles. Regnér Första begr. 2: 6 (1807, 1813). Efter allt hvad jag sett af nyare Bildthuggerikonstens alster, anser jag Sergel för den störste Bildthuggare i Europa. Stiernstolpe Arndt 4: 61 (1808). Figurerna i stycket (v. Essen af Runeberg) äro tecknade med den plastiska åskådlighet, att ej ens den ypperste bildthuggare skulle deri förmå öfverträffa skalden. Cygnæus 3: 279 (1861). Det är den åldrade imperatorn (J. Cesar), verldens envåldsherre, ej den unge patriciern, som bildhuggaren velat framställa. Rydberg Rom. d. 6 (1882). — bildl. Runeberg (var) i hela sitt diktarelynne främst .. bildhuggare efter grekisk typ. Z. Topelius (1882) hos Strömborg Runeberg 3: 197. — jfr PORTRÄTT-, STATY-BILDHUGGARE m. fl.
2) handtverkare som idkar bildhuggeri (se d. o. 2 a). Åthskillige handtwercken .. såsom Byggemestare, Timmermänn, Bildhuggare, Smeder. RARP 4: 622 (1651). Sammaledes finnes Sweriges Wapn tre Croner, af någon bilthuggare vthskurne på then ena främre stolen i Kyrkian (i G. Uppsala). Peringskiöld Mon. upl. 188 (1710). Timmermän, glasmästare, bildthuggare. Höpken 1: 166 (1740). Econ. annal. 1807, april s. 14. Bildhuggare .. (äger) rätt att utföra stenhuggeriarbeten. Löneavtal mellan arbetsgivarefören. o. Malmö bildhuggarefackfören. 1907, s. 5. — jfr DEKORATIONS-, HOF-, ORNAMENTS-BILDHUGGARE m. fl.
(1, 2) -ARBETE~020, äfv. ~200.
1) af bildhuggare utfördt arbete, bildhuggeri. Trolle-Bonde Hesselby 113 (i handl. fr. 1700). Allehanda Snickare- och bildthuggarearbete af Eek eller annat trä. Tulltaxa på uthg. vahror 1715, s. 5. Det til Altaret uti Slotts-Capellet hörande Bildthuggare-arbetet, har Directeuren Larcheveque från många år tilbaka börjat. SP 1779, nr 258, s. 1024. Dalin (1850). SFS 1891, nr 64, s. 48.
(1) -ATELJE~102. Kauffmann Frankr. 255 (1883). Den af Sergel innehafda stora bildhuggareateliern. Sander i 3 SAH 10: 189 (1895). —
(2) -BÄNK~2. En Bildhuggarebänk i fullkomligt stånd, med dertill hörande Verktyg. DA 1808, nr 79, s. 6. —
(2) -JÄRN~2. stäm- l. svarfjärnsliknande verktyg af varierande eggform hvilket användes vid bildhuggeri l. träsnideri. Förordn. ang. ink. vahror 1728, s. A 4 b. Weste (1807). Tekn. tidn. 1871, s. 177. C. Nordendahl hos Salomon Snick. 88 (1890). —
(1, 2) -KITT~2. kitt som af bildhuggare begagnas att fylla sprickor l. fördjupningar med. Dalin Fr. o. sv. lex. (1842; under badigeonner). Kindblad (1867). —
(1) -KONST~2. konst(en) att i fast ämne efterbilda (verkliga l. af fantasien skapade) föremål, i sht människor o. djur l. i analogi med människor l. djur tänkta väsen; i vidsträckt bem. omfattande äfv. bildgjuteriet, i inskränkt bem. motsatt detsamma; skulptur, plastik. Rel. cur. 97 (1682). Lustgångar .. hvaruti med Bildthuggare konst Gudinnans (dvs. Venus’) märckvärdigaste äfventyrer föreställes. Ehrenadler Tel. 143 (1723). Målarekonsten och Bildhuggarekonsten efterbilda synbara föremål; den förra medelst linier och färgor på ytor, den sednare medelst verkliga kroppar. Lidbeck Psyk. 7 (1796). Utan den ädla marmorn skulle grekisk bildhuggarkonst ej uppnått en blomstring, inför hvars verk, äfven i deras stympade skick, vi ännu stå försänkta i beundran. Uppf. b. 3: 20 (1873). Målning och bildhuggarkonst idkade Nero med icke ringa framgång. Rydberg Rom. d. 136 (1882). —
(1, 2) -MASKIN~02. maskin för mångfaldigande af plastiska modeller. Den Wenzelska bildhuggaremaskinen, som skall reformera och revolutionera konstens och konstindustriens verld. AB(L) 1895, nr 274, s. 2. Den första bildhuggarmaskinen förekom på världsutställningen i Paris 1878 jämte piphufvuden med maskinskurna figurer. 2 Uppf. b. 8: 48 (1900). —
(2) -RAM~2. (numera knappast br.) skulpterad l. snidad ram. Ett schillerie med 3 englar hållande en blomsterkrans, med svart bildthuggareram. Böttiger Drottningh. 128 (i handl. fr. 1719). Dessa Taflor .. bepryddes med Bildthuggare-Rammar mycket väl förgylte. Gjöding Kongsh. 111 (1754). —
(1) -SKOLA~20.
1) skola för bildhuggare. Af målare- och bildhuggareskolans (i akademien för de fria konsterna i Sthm) lärjungar utgöra nu ofta de qvinliga tredjedelen. Lundin N. Sthm 500 (1889).
2) om konstriktning inom bildhuggeriet. Olika bildhuggareskolor uppstodo (under medeltiden) inom olika stift. H. Hildebrand i Ant. tidskr. 2: 356 (1869). —
(1, 2) -VERK~2. (föga br.) bildhuggeri (se d. o. 1 c o. 2 b). (I Danmarks kyrka) hafwer .. warit mächta wackre stolar framme i Choret, af Eek med Bilthuggare wercke .. kånstige och wäl vtharbetade. Peringskiöld Mon. upl. 273 (1710). Oedman Bahusl. 316 (1746). (Bland de moderna arbetena i Nationalmuseets skulpturafdelning) äro i synnerhet Sergels bildhuggarverk af mycket intresse. Lundin N. Sthm 490 (1889). —
(2) -VERKSTAD~20 l. ~02. Öhrlander o. Leffler (1852). PT 1906, nr 270 A, s. 4. särsk. astr. om en viss stjärnbild på södra hemisfären. Melanderhjelm Astr. 1: 60 (1795). Under det De la Caille vistades på Goda Hopps-Udden (år 1751—54), ökade han Södra Hemisphérens Constellationer med .. 13: .. (däribland) Bildthuggare-verkstaden, (Apparatus Sculptoris). Klingwall Uranogr. 51 (1810).
Spalt B 2555 band 4, 1909