| Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
BILDHUGGERI bil1dhugeri4, äfv. bildhug1-, sällan 3~002, stundom -t- (bi`ldthuggeri´Weste; bi´lldhuggeri´Almqvist), n.; best. -et, hvard. äfv. -t; pl. i bet. 1 c, 2 b o. c -er (-er Serenius (1734; under relievo) osv. (†) -en Linné Öl. 142 (1745), Växiö domk. akt. 1760, nr 267).
a) bildhuggarkonst. Tessin Bref 1: 81 (1751). Under Leonis X regering blefvo målarekonsten, bildhuggeriet och architecturen bragte till deras höjd igenom en Raphael Urbino och en Michel Angelo. Höpken 1: 179 (1753). Hvilka äro de fria konster? De äro byggnaden, målningen och bildhuggeriet. C. A. Ehrensvärd 66 (1782). Dalin (1850). Adler Meyer 129 (1892).
b) om bildhuggarkonstens utöfvande. Värcktyg nödige til Bildthuggeri. Ehrenadler Tel. 569 (1723). Dalin (1850). Utförandet sker (inom bildhuggarkonsten) genom uthuggning ur en fast kropp, hvilket kallas bildhuggeri, eller genom gjutande af en flytande kropp i en gjutform, hvilket benämnes bildgjuteri. Eichhorn Konst. hist. 65 (1881).
c) konkret: alster af bildhuggarkonsten, skulptur, skulpturverk. Serenius (1734; under relievo). Om någre Historiske målningar och Bildthuggerien finnas i kyrckorne eller annorstädes. Växiö domk. akt. 1760, nr 267 (i skrifvelse från antikvitetskollegiet). Belisaire, af Gérard .. liknar ett bildhuggeri öfverfördt på duken. Rydqvist Resa 203 (1838). Bildhuggerierna äro antingen reliefer (mennisko- och djurfigurer) eller fristående statyer. NF 1: 622 (1875). Bildhuggerier af l’Archeveque, Sergel och Qvarnström. Ill. Sv. 1: 58 (1882).
a) yrke(t) att i trä l. annat fast ämne utskära l. uthugga ornament o. d. Runt omkring hela (triumf-)porten (i Moskva) var medh biltt huggeri och förgylt villde män och qvinnor. A. Pihlström (1722) i Hist. handl. XVIII. 4: 96; jfr b samt 1. Almqvist (1844). Kindblad (1867).
b) konkret: i trä l. annat fast ämne utskuret l. uthugget ornament o. d. Han tilredde och proportionerade bräderna kring orgelpijporna på värket, som skulle utskiäras til bilthuggerij. Växiö domk. räk. 1690, s. 661. Bildthuggerien, tagna af olyckeliga Skiepp som upkastas til desse strander. Linné Öl. 142 (1745). En propre och stor skylt med Bilthuggerie. SP 1779, s. 862. Bildhuggerier måste borstas rena och inte suddas rena. Agrell I Sthm 8 (1892; i fråga om mahognymöbler).
c) (mindre br.) konkret: bildhuggarverkstad. Almqvist (1844). Kindblad (1867). Sågbyggnad .. innehåller ramsågverk, kantsågar, bildhuggeri m. m. PT 1906, nr 270 A, s. 4.
(1, 2) -ARBETE~020, äfv. ~200.
1) bildhuggararbete (se d. o. 1). Gjöding Kongsh. 80 (1754). Det välbyggda skrofvet med .. sin med bilthuggeriarbete beprydda galjon. Gosselman S. o. N. Amer. 1: 93 (1833). Bildhuggeriarbeten af l’Archeveque, Sergel och Qvarnström. A. Flodman i VLS 6 (1884). Två keruber i bildhuggeriarbete. 2 Krön. 3: 10 (öfv. 1904).
2) (föga br.) bildhuggares arbete l. sysselsättning; jfr BILDHUGGAR-ARBETE 2. Föremål med komplicerade former, som man vanligen blott kan framställa genom bildhuggeriarbete. AHB 123: 91 (1885). —
(1) -KONST~2. (föga br.) bildhuggarkonst. Adelcrants Præs. i VetA 1757, s. 24. Stiernstolpe Arndt 4: 61 (1808). Schulthess (1885). —
(1, 2) -VERK~2. (föga br.) = -ARBETE 1. Nästan alla (stugorna i fiskläget) hafva på gafveln af de utbyggda förstuguqvistarne något bildhuggeriverk från förolyckade fartyg. Carlén Rosen 1: 44 (1842, 1869).
Spalt B 2558 band 4, 1909