| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
BILDNINGSDRIFT bil3dniŋs~drif2t, r. l. f.; best. -en.
a) (numera mindre br.) i sht naturv.: i en organisk kropp inneboende kraft som utvecklar kroppen till dess normala form o. byggnad. Bildningsdrift .. Bildungstrieb. Möller (1790). Om intet hinder sätter sig emot denna bildningsdrift, ärhåller den nya organiska kroppen den honom vanligen tilkommande form. Sönnerberg Loder 582 (1799). Alstrandet (Conceptio) har sin grund i en vid parningen ändamålsenligt verkande lifskraft eller bildningsdrift (Nisus formativus). Forshæll Org. pharm. 5 (1836). Plasticitet (Bildningsdrift) d. ä. den sida af lifskraftens verksamhet, hvarigenom kroppens organisation tillvägabringas, så att den form, som utgör slägtets typ, hos individet utpreglas. Trana Psych. 1: 44 (1843). Sedan den första tandsprickningen är fullbordad med de tjugu mjölktändernas framkomst .., så upphör för längre tid all bildningsdrift i denna rigtning. AHB 57: 5 (1871). — särsk.
α) i utvidgad anv., i fråga om ngt som tänkes i öfverensstämmelse med en organism. Samma lefvande bildningsdrift yttrar sig der (dvs. i St. Kopparbergs län) i den mindsta näringsgren, som i den största. Järta Kopparb. 27 (1823, 1826). — särsk. i fråga om språkliga förh.; jfr SPRÅKBILDNINGS-DRIFT. Vexel-ljudet (innebär) en ur språkets djupaste innandöme utströmmande hemlighetsfull kraft, hvarigenom rot-vokalen (hos starka verb), .. i förmågo af sin inneboende bildnings-drift, förvandlar sig i en helt annan. Rydqvist SSL 1: 143 (1850). Orden och språket .. framgå af en hos menniskan gifven särskild bildningsdrift, som åt språket gifver en på visst sätt naturlig växtlighet. C. Y. Sahlin i Ped. tidskr. 1900, s. 3.
β) (föga br.) närmande sig bet.: alstringsdrift, alstringskraft. De ryktbaraste konst- och natur-alstren af Asiens glödande bildningsdrift. Atterbom Minnen 431 (1818). jfr: Jag tror en bildningsdrift, som herrskar i naturen, / Kring jorden blommor sår och stjernor kring azuren. Stagnelius 2: 437 (1818).
b) (tillfällig anv.) skapardrift, skaparkraft. Skulle icke ποιησις, bildningsdriften, vara blomman af lifsfunktionerna ..? Tegnér 6: 372 (1843; i fråga om poetisk ingifvelse).
2) (enst.) till BILDNING 5 b: håg för l. sträfvan efter bildning. Med 900-talet, de saxiska kejsarnas tid, vaknade .. åter ett intresse för den antika litteraturen, och äfven hos hofvet och aristokratien möta vi en bildningsdrift och en erudition, som visa, att den exklusiva klosterlärdomens tid nu närmade sig sitt slut. H. Schück i Världskulturen 3: 363 (1907).
Spalt B 2582 band 4, 1910