| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
BILÖPA, v. -er. vbalsbst. -ARE (se d. o.).
(†)
1) löpa l. gå bredvid l. parallellt (med ngt); om sak. Glas-pipan, eller then bijlöpande Listen. Stiernhielm Arch. K 1 b (1644). Hiärne Berghlychta 429 (1687).
2) [se BI-, prefix1 1 c] löpa l. gå förbi, förflyta. Ingen stund bijlöper, / Med mindre någon en för dödzens udd kulstuper. Wennæsius Vitt. 217 (1671).
Spalt B 2633 band 4, 1910