| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
BIOLOGISK bi1olå4gisk, äfv. bi1å- l. bi1ω-, i Sveal. stundom -jisk, adj.; adv. -T.
adj. till BIOLOGI. De biologiska forskningsarterna äro i bildningens vigtskål en nödvändig motvigt emot de Mathematiska, som, ensidigt uppfattade, kunna leda till mekanisk uppfattning af verldsalltet. Fries Bot. utfl. 1: 15 (1843, 1853). Det för nutidens botaniska och zoologiska forskning säkerligen mest utmärkande draget är den uppmärksamhet, som egnas åt växternas och djurens biologiska förhållanden, allt som står i samband med deras lif. N. Lagerstedt i Verdandi 1884, s. 279. De biologiska lagar, enligt kvilka det organiska lifvet i dess mångfaldiga gestalter ernått sin nuvarande utvecklingsgrad. G. Adlerz Därs. 1889, s. 54. Rostsvamparnes natur, lifsvilkor, fortplantning, spridningssätt och öfriga biologiska förhållanden. AB 1890, nr 18, s. 2. Ett enskildt naturhistoriskt museum af ganska stort intresse är Biologiska museet i Stockholm. Sv:s land o. folk 351 (1901). De biologiska företeelserna inom både djur- och växtriket böra framhållas. Lärov.-kom. bet. 1902, s. 320. — jfr HAFS-, SÖTVATTENS-, VÄXT-BIOLOGISK m. fl. — särsk.
a) till BIOLOGI b, c. Biologiska och morfologiska studier öfver Fåröns insektfauna. E. Mjöberg i Arkiv f. zool. II. 17: 1 (1905; titel).
b) i uttr. biologiskt gränsvärde, medelvärde under hvilket till näring användt vildt, i sht fisk, hummer o. d., ej må fångas, bestämdt med hänsyn till visst lefnadsstadium (t. ex. efter honornas första äggläggning). Det s. k. biologiska gränsvärdet, hvilket bestämmes enligt den principen, att hummern ej bör fångas af mindre storlek än den, vid hvilken honorna i medeltal hunnit lägga rom en gång. PT 1905, nr 163, s. 3.
c) tekn. i uttr. biologisk rening, rening efter en metod vid hvilken förorenande ämnen förstöras gm vissa lifsprocesser, bakterieutveckling m. m.; i sht i fråga om kloakvatten. 2 NF (1904).
Spalt B 2719 band 4, 1910