| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
BISITTERSKA bi3~sit2erska, f.; best. -an; pl. -or.
1) (†) kvinnlig person som sitter vid ngns sida; jfr BISITTARE 1. O du Gudars och menniskors moder! den höge Zevs’ bisitterska på Thronen! F. W. Radloff i Litt.-tidn. 1796, s. 472.
2) (tillfällig bildning) kvinnlig bisittare (se d. o. 2), i oeg. anv. ”Hvilken?” frågade en naiv liten bisitterska, som ännu icke var riktigt med. ”Tyst!” ropade församlingen. Backman Reuter Lifv. på l. 2: 156 (1870; i fråga om ett sällskap kaffesystrar).
Spalt B 2754 band 4, 1911