| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
BISMAK bi3~sma2k (bi`smak Weste), r. l. m.; best. -en.
1) särskild, främmande, i allm. oangenäm smak (som förekommer hos ett visst ämne) jämte den egentliga o. rätta. En frän bismak. At theras (dvs. bryggarnas) Ööl må finnas klart och rensmakot, förvthan någon Bijsmak. Sthms stadsord. 1: 77 (1640). Bi-smak, En elak smak, som följer med den rätta. Schultze Ordb. 4588 (c. 1755). Ost antar .. (af den gula meliloten) en för många angenäm bismak. Wahlberg Foderv. 241 (1835). Mjölk (af kor som fodras med drank) har .. en egendomlig, syrlig, skarp bismak. Hammarsten Fysiol. kemi 423 (1883). Inblandning af andra smakarter (bismak). Öhrvall Stud. ö. smaksinnet 15 (1889). (Foderbetan) ger (icke) någon bismak åt mjölken. Elfving Kulturv. 118 (1895). — i bild. Denna känsla gaf karlen en bismak i den unga prestens tycke. Almqvist Kap. 37 (1838). Dygden kan aldrig så inympas i vår gamla stam, att vi ju icke af densamma behålla en bismak. Hagberg Shaksp. 1: 348 (1847).
2) bildl., om egenskap som åtföljer det egentliga skaplynnet hos ngt, anstrykning (af ngt som eg. ej tillhör saken i fråga). Flera bipersoner äro med trohet återgifna, sådana som de i hvardagslifvet visa sig. En bismak af carricatur är derifrån oskiljaktig. A. Cronholm i SKN 1842, s. 67. Yttrandet (har) alltför mycken bismak af partiskhet. Fryxell Arist. 1: 54 (1845). Hände det .. någon gång, att diskussionen blef alltför ifrig och antog en bismak af skärpa, som började kännas oangenäm. Anderson i 3 SAH 7: 285 (1893). Måhända hade denna tro en icke så obetydlig bismak af .. vidskepelse. Geijerstam Lyckl. m. 205 (1899). Fråga med bismak af tvifvel och ogillande. Noreen Vårt spr. 5: 126 (1904).
Spalt B 2774 band 4, 1911