| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
BITONIG bi3~tω2nig, adj.; adv. -T.
språkv. som har biton (se d. o. 4); jfr BITRYCKIG. Svagt bitoniga (halfsvaga) äro t. ex. första stafvelsen i me1kani3k, ce1remoni3, första och tredje i u1nive1rsite3tet. A. Noreen i NF 19: 24 (1895). Halfstark (eller ”starkt bitonig”) stafvelse (semifortis). Dens. Modersm. pros. 11 (1897, 1901). Halfstarka och halfsvaga stafvelser (få) den gemensamma termen bitryckiga (ofta ”bitoniga”, någon gång ”medeltryckiga”). Dens. Vårt spr. 2: 194 (1908).
Spalt B 2832 band 4, 1911