| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
BIVARO, sbst.
(†) närvaro. (Han) har än något för handen, som fordrar pigans oumgängel. bivaro. Växiö rådstur. prot. 20 maj 1734. Uti des bivaro. Därs. 8 maj 1736.
Spalt B 2867 band 4, 1911
| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
Spalt B 2867 band 4, 1911