Publicerad 1912   Lämna synpunkter
BJÄCKERN, sbst.
Etymologi
[sv. dial. (Jämtl.) bjäckrän, best. pl. sannol. af bjäcker, gumse, motsv. nor. bekre, isl. bekri, antagl. en onomatopoetisk bildning]
(förr) maträtt af kornmjöl o. ostvassla l. mjölk som användes i Jämtland. Fischerström 2: 491 (1780). Bjäckern är en maträtt, som .. tilredes sålunda, at ostvassla kokas 1/2 timma, hvarefter fint kornmjöl röres däri til tjocklek af deg: häraf lägges sedan skedbladtals i kokande mjölk, då man ärholler kostliga klimpar. Linderholm Handlex. f. landthush. (1802).

 

Spalt B 2931 band 4, 1912

Webbansvarig