Publicerad 1912   Lämna synpunkter
BLAM, sbst.2
Etymologi
[ä. sv. dial. Gudz blom (Prytz G. I 36 (1622)), Gudz blum (Agrelius Kort vnderv. 423 (1655)), liksom ä. d. godz blaam, gontz blom sannol. efter en mnt. eufemistisk förvrängning af godes blot, Guds blod; jfr holl. gansch bloemen (äldre blommen), eufemistisk förvrängning af gans bloed, hvilket i sin tur är en eufemistisk förvrängning af gods bloed, Guds blod; jfr äfv. eng. blooming ss. eufemism för bloody. Möjl. står blam i st. f. blåm]
(†) i svordomen Guds blam. Swen i Löfftzgårdenn .. wpspranck och fick hans egen öxe, lemslåg hanom (som kommit in i hans stuga) all wm kringh, Hand ropta, bedendis, forwnda seg liffuit, saa lenga hand kunde faa scrifftemåll, Tha swarada Swenn i Löfftzgården, Gudz blam, Jack skall scriffta teg, Ock mett samma ordt drog hanom neder paa Jorden, och hög hanom then högre hand aff. HSH 29: 123 (1542).

 

Spalt B 3038 band 4, 1912

Webbansvarig