Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLASKA, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr BLASK, sbst.2
Etymologi
[sv. dial. blaska sig (Finl.), sannol. till BLASKIG, adj. 4]
(i Finl., hvard.) refl.: skämma ut sig gm ovärdigt uppträdande, dabba sig, dumma sig.

 

Spalt B 3106 band 4, 1913

Webbansvarig