Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLEKNAD ble3knad2 (ble`knad Weste), r. l. m. ((†) f. Weste (1807), Almqvist (1844)); best. -en.
Ordformer
(blecknad Ehrenadler Tel. 847 (1723). bleknat Schroderus Liv. 70 (1626). Se för öfrigt BLEKNA, v.1)
Etymologi
[till BLEKNA, v.1]
(föga br.) blekhet; jfr BLEKNA, sbst.1 Weste (1807). Almqvist (1844). — särsk.
1) till BLEKNA, v. I 2. Schroderus Liv. 70 (1626). Min Hand en Bleknad drar (dvs. betäckes med blekhet). Warnmark Sinnev. A 2 b (1687). En besvimande blecknad. Ehrenadler Tel. 847 (1723). Olusttillståndet (medför) .. vissa kroppsförändringar, ss. rodnad eller bleknad. Larsson Kunsk. 96 (1909).
2) (†) till BLEKNA, v. I 3. En skål med ölost full man ännu skåda får, / Der drickats starka färg på mjölkens bleknad rår. Lannerstierna Vitt. 15 (1777).

 

Spalt B 3147 band 4, 1913

Webbansvarig