| Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
BLINDNÄSSLA blin3~näs2la, i vårdadt spr. äfv. blind3~ (bli`ndnässla Weste), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) [jfr BLIND 6; jfr E. H. Tegnér i Sv. stud. t. G. Cederschiöld 446 ff. (1914)] benämning på flera till fam. Labiatæ hörande sv. växter som till utseendet påminna om nässlorna. Blindneslor, Sugor, Plijster, medh hwijte, guule och purpurblomer. Franckenius Spec. C 2 b (1638, 1659). Berlin Lärob. 89 (1852, 1880). Fries Ordb. 10 (c. 1870). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. af fsv. blindnätla, blinda nätla, blinda näta (jfr T. M. Fries i Arkiv f. bot. III. 14: 15 (1904)), ä. d. blindenælde] (†) (individ af) växtarten Marrubium vulgare Lin., kransborre, hvit andorn. Franckenius Spec. D 1 b (1638). S. Stehn hos I. Erici Colerus. 1: Reg. (1683). (T.) Andorn .. (sv.) gjete-mynta, blind-nässla. Lind (1749; under andorn).
b) [jfr sv. dial. blindnässla, blinnässla (Närke, Västmanl., Dalsl., Bohuslän, Djurklou Ner. folkspr. 15 (1860), Linné Flora nr 520 (1755), AHB 5: 53 (1869), Nilén Allmogem. i Sörb. (1879)), blindnäter, blindnäller (Smål., Afzelius Sv. namn. (1780)), ä. d. blindenælde, nor. dial. blindnetla, eng. blind-nettle] (individ l. art af) växtsläktet Lamium Tourn., plister; särsk. om arten Lamium album Lin., hvitplister. Schroderus Dict. 23 (c. 1638). Sugor med bladachtigh stielk, Blindnesla, Plister. Rudbeck Hort. bot. 62 (1685; om L. amplexicaule Lin., mjukplister). Illastinckande Blindnäszla. Bromelius Chloris 52 (1694; om L. purpureum Lin., rödplister). Stora Blindneslor eller Sugor med Hwijt Blomma. Därs. 53 (om L. album Lin., hvitplister). Lamium fœtidum Fl(ore) purpureo .. Stinckande Blindnässla. Linder Flora Wiksb. 20 (1716; om L. purpureum Lin.). Blindnäsla .., Lamium album, hämtas med näslor til grönkål. Rothof Hush. 364 (1762). J. Hagström i Hush.-journ. 1780, aug. s. 36 (om L. purpureum Lin.). Lamium album .. Plister. Blindnäsla. Retzius Flora oec. 348 (1806). Wahlenberg Flora sv. 383 (1826, 1831; om L. album Lin.). Röd blindnässla. Högberg Flora 2: 154 (1843; om L. purpureum Lin.). Hvita Blindnässlan. Nyman Bot. 78 (1864; om L. album Lin.). Krok o. Almquist Flora 1: 65 (1905; om L. album Lin.).
c) [jfr sv. dial. blindnässla, Galeopsis Lin. (Närke, Djurklou Ner. folkspr. 15 (1860)), blindnäter (pl.), Galeopsis Tetrahit Lin. (Smål., Afzelius Sv. namn. (1780)) samt ä. d. blindenælde o. eng. blind-nettle, om arter af Galeopsis Lin.] (individ l. art af) växtsläktet Galeopsis Lin., då. Galeopsis, urtica mortua .. Blindnäsla. Tillandz B 8 b (1683). Haartman Sjukd. 106 (1759; om G. Tetrahit Lin., nässeldå, pipdå, blinddå). Liten Blind-Nässla. Liljeblads Flora 328 (1816; om G. ladanum Lin., mjukdå). Hartman Flora 49 (1849). Den bredbladiga Blindnässlan. K. Torén i Allm. naturh. 2: 109 (1851; om G. Tetrahit Lin.). Den brokiga Blindnässlan. Därs. 110 (om G. speciosa Mill., hampdå). Den smalbladiga Blindnässlan. Därs. (om G. ladanum Lin.). Gul Blindnässla. Thedenius Flora 262 (1871; om G. speciosa Mill.). Lyttkens Sv. ogräs 41 (1885; om G. ladanum Lin.). Bolin Våra åkerogräs 55 (1903; om G. Tetrahit Lin.). Anm. Med afs. på första språkprofvet jfr Lyttkens Sv. växtn. 313 (1905). — jfr HAMP-, ÅKER-BLINDNÄSSLA.
d) [jfr skånska dial. blindenälla (Rietz 477), ä. d. blindenælde, d. dial. blind(e) hedenælde(r), eng. blindnettle] (föga br.) (individ l. art af) växtsläktet Stachys Tourn., syska; särsk. om arten S. silvatica Lin., skogssyska, stinksyska. Galeopsis. Blindnäsla. Rudbeck Hort. bot. 46 (1685). Post Ogräsv. 33 (1891; om S. palustris Lin., knölsyska). — Anm. Med afs. på första språkprofvet jfr Lyttkens Sv. växtn. 305 (1905).
2) [anv. härleder sig troligen från följ. yttrande af E. Fries Bot. utfl. 3: 234 (1864): Parietaria, Blidnässla .. Detta namn, som rättast skrefves Blindnässla, har jag något måst mildra för att undvika förvexling med det allmänt brukliga, fast obestämda och på Labiater opassande Blindnässla] (knappast br.) (individ af) den till fam. Urticaceæ hörande växtarten Parietaria officinalis Lin., väggört, dag och natt. Areschoug Flora 371 (1881).
3) [namnet torde, om ej ett rent misstag föreligger, ha gifvits ss. motsättning till den skarpare brännande arten af samma släkte, Urtica urens Lin., etternässla] (†) (individ af) den till fam. Urticaceæ hörande växtarten Urtica dioica Lin., brännässla. Gadd Landtsk. 2: 201 (1775).
Anm. 1:o I ä. tid förekommer namnet blindnässla ngn gg användt äfv. om utländska labiatväxter, som i Sv. förekommit l. förekomma bl. odlade l. förvildade. Jfr: Fläckiot Dödnäsla, Blindnäsla, Mielte näsla. Franckenius Spec. E 1 a (1659; om Lamium maculatum Lin.) samt: Pannonisk blindnäsla. Rudbeck Hort. bot. 62 (1685; om den i Ungern o. angränsande länder vildt växande Lamium Orvala Lin.).
2:o På grund af det sv. namnets flertydighet o. äfv. på grund däraf, att de lat. släkt- o. artnamnen i ä. tid ofta användes om andra växter än nu o. icke sällan voro osäkra o. flytande, är det stundom, i sht i exempel från ä. tid, svårt l. omöjligt att afgöra, hvilken växt som åsyftas med ordet blindnässla (fordom äfv. blind nässla). Så t. ex. i det äldsta anträffade språkprofvet från nysv.: Blindenäsla Vrtica .. mortua. Helsingius (1587). — Då Franckenius Spec. C 1 a (1659) har: Galeopsis, Vrtica mortua fætida. Blind Nesla, Illuchtande Näsla, dödh Näsla, åsyftas troligen härmed på grund af epitetet Illuchtande antingen Lamium purpureum Lin. (så enl. Fristedt Franckenii Botanol. 73 (1877)) l. Stachys silvatica Lin. Sannol. afser då Galeopsis, Blind Neslo i första uppl. (1638) af samma arbete, s. C 2 a, detsamma. — Lamium Luteum. .. Blindnesla med guul Blomma. Bromelius Chloris 53 (1694) o. Lamium Fl(ore) luteo. .. Blindnässla med gohla blommor. Linder Flora Wiksb. 20 (1716) identifieras af Fries Bot. utfl. 3: 221 (1864) o. Lyttkens Sv. växtn. 308 (1905) med Galeobdolon luteum Lin. Då denna växt icke förekommer på de af Bromelius o. Linder beskrifna växtområdena, är det emellertid troligare, att de nämnda förf., ss. A. G. Nathorst i Arkiv f. bot. II. 1: 103 (1904) antager, åsyfta Galeopsis speciosa Mill.
Spalt B 3247 band 4, 1915