Publicerad 1915   Lämna synpunkter
BLINDORM blin3d~ωr2m (bli`ndorm Weste), m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
1) [jfr sv. dial. blindorm (Dalarna, A. Magnevill i Landsm. B. 10: 16 (1913)), ä. d. blindorm, nor. dial. blindorm, holl. blindslang, ä. t. blindwurm, t. blindschleiche, eng. blind worm samt motsv. benämningar i fr., it. o. span. (jfr Nemnich Naturg. 1: 308 (1793)); jfr äfv. de klassiska språkens motsv. namn, lat. cæcilia (afl. af cæcus, blind), gr. τυφλῖνος (afl. af τυφλός, blind), τυφλώψ (ssg af τυφλός, blind, o. ὤψ, öga); djuret i fråga troddes fordom vara blindt] (numera knappast br.) (individ af) den ormliknande ödlearten Anguis fragilis Lin., ormslå, kopparorm; jfr BLINDÖDLA. The kräkande Diwr (dvs. kräldjur), som plega krypa vhr sitt skinn, äre .. Blindormen, Boskapsormen (dvs. snoken, m. fl.). Schroderus Comenius 217 (1639). Lind (1749). Heinrich (1814). Björkman (1889). — särsk. [anv. beror därpå att ormslån förr ansågs giftig] i bild. Försynens visa Police-ordning, som också i Andarnas verld besoldar sina blindormar och tarantler, til giftets utförsel. Levin Schiller Cabale 121 (1800; t. orig.: blindschleichen).
2) [jfr d. blindslange, holl. blindslang (Nemnich Naturg. 1: 745 (1793)), t. blindwühle; efter nylat. släktnamnet Cæcilia, som gifvits åt ifrågavarande djur på grund af deras blindhet, i det att de antingen sakna ögon l. hafva dem dolda under huden] (†) individ l. art af de ormliknande o. fordom ss. ormar betraktade maskgroddjuren (fam. Cæciliidæ), särsk. af släktet Cæcilia Lin. Linné Mus. reg. 19 (1754). Retzius Djurr. 66 (1772). Möller (1790). Regnér Första begr. 2: 36 (1803, 1813). Heinrich (1814).
3) [jfr t. blindauge; efter (gr.-)nylat. släktnamnet Typhlops (af gr. τυφλός, blind, o. ὤψ, öga) o. familjenamnet Typhlopidæ; djuren i fråga hafva de rudimentära ögonen dolda under huden o. äro därför fullständigt blinda] zool. individ l. art af (den i Europa icke förekommande) ormfamiljen Typhlopidæ, särsk. af släktet Typhlops Schn. Dalin (1850). Blindormarna (uppvisa) ett icke ringa antal australiska arter. (Stuxberg o.) Floderus Djurvärlden 2: 625 (1903). E. Lönnberg i Fauna o. flora 1910, s. 21.
Anm. En uppgift hos Weste (1807) o. Almqvist (1844) att blindorm vore detsamma som SNOK har icke kunnat styrkas från annat håll.

 

Spalt B 3251 band 4, 1915

Webbansvarig