| Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
(†)
1) [jfr motsv. anv. i sv. dial., mnt. o. mht.] blixt (se d. o. 1 a). Thors hammarmärke, en Blix i Korszwijs vthritat. Peringskiöld Mon. upl. 226 (1710). Blixen fördelade Skyarna. Ehrenadler Tel. 693 (1723). Om en Lagerbärs-Qvist, eller dess löf läggias vid något ting, skal det .. ej af någon blix skadat varda. Bliberg Acerra 114 (1737). Man märkte .. en blix och tordön. Livin Kyrk. 26 (1781). Blix syntes d. 4 Mars. H. Nicander i VetAH 1781, s. 182; jfr c. — särsk.
a) i jämförelser; jfr BLIXT 1 a α (α’). Innan de .. som en blix sin kooss foro. G. W. Coyet (1702) i Karol. krig. dagb. 10: 264.
b) bildl. (jfr c β). Christina, liten Eld, är worden osz een Fakel: / Wår Fiender ett blosz, en blix, en brännand’ Stakel (dvs. tagg, gadd). Stiernhielm Jub. 106 (1644, 1668).
c) koll., i sht i förb. blix och dunder; jfr BLIXT 1 a δ. Dunder och Blix. Palmcron Sund. sp. 224 (1642). En förfärlig Storm med Blix och Dunder. Block Progn. 102 (1708). Måln .. åskedunder och blix. Posten 1769, s. 932. — särsk.
α) ss. svordom; jfr BLIXT 1 a γ. Den gemena Eden hos hwar man bekant, Blix och Dunder tage dig. Rudbeck Atl. 3: 492 (1698) [jfr nt. dat di de blitz (Dähnert), holl. dat hem de blixem schen].
β) mer l. mindre bildl. Ett swart Moln tig betäckte, / O Swea, ..: / Ett Mörkr och Moln, som dundr, och blix, och stråler sköt. Stiernhielm Jub. 31 (1644, 1668).
2) blink, ögonblick, i uttr. i en blix, i en blink; jfr BLIXT 3. Den ängslan, hvarutaf mitt matta sinne qvaldes / .. Förgick mig i en blix. Wrangel Snöhvit 15 (1737).
Spalt B 3265 band 4, 1915