| Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
BLIXTRANDE blik3strande2 (bli`xtrande Weste), n.; best. -et.
1) till BLIXTRA 1; särsk. (numera knappast br.) konkret, vanl. koll.: blixtar; jfr BLIXTANDE 1. Wollimhaus Ind. (1652; med hänv. till ljungande). J’ai vû un eclair, qui m’a ebloüi, jag har sedt ett blixtrande, som har förblindat mig. Mont-Louis Fr. spr. 126 (1739). Det häftiga blixtrandet, tillika med de därpå följande grufveliga knallar. Bergman Intr. i VetA 1764, s. 24. Blixtrande .. Eclair el. éclairs. Weste (1807). Blixtrande .. 1) Handlingen, då något blixtrar .. 2) Det i och härmed uppkommande; liktydigt med Blixt. Almqvist (1844). Blixtrande .. (d.) Lyn. Larsen (1884).
2) till BLIXTRA 2 b. Snillets blixtrande förhåller sig till bevisning, som instinkten till förnuftet. Agardh Bl. skr. 1: 383 (1836).
Spalt B 3284 band 4, 1915