Publicerad 1916   Lämna synpunkter
BLODGÅNG blω3d~goŋ2 (blo`dgång Weste), r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(blods- Franckenius Spec. C 1 a (1659: Blodzgongzört))
Etymologi
[fsv. blodhganger, motsv. mnt. blotgank, ä. holl. bloedgang, t. blutgang; jfr BLOD-AFGÅNG]
1) (varaktigt) blodflöde, blödning, hemorragi.
a) (†) (varaktigt) blodflöde i allm. Näsablodh .. eller ock annan blodhgång. B. Olavi 17 b (1578). (Terra sigillata) stoppar allahanda Blodhgång. Forsius Min. 3 (c. 1613). I Öppna Gyllenådern och mäst alla starka blodgångar har jag funnit Kina .. skadelig. J. P. Westring i VetAH 1800, s. 296. Blodpissning och andra blodgångar. Florman Pharm. 9 (1809). Blodgång kallas i allmänhet hvarje, utan något genom yttre våld åstadkommet sår, uppkommen mer eller mindre betydlig uttömning af blod. Cederschiöld Qv. slägtlif 2: 127 (1837).
b) (numera bl. arkaistiskt) blodflöde från lifmodern, blödning. En quinna som hadhe hafft bloodhgång j tolff åår. Mark. 5: 25 (NT 1526). Menorrhagia. Blodgång. Menstruatio copiosa, inordinata. Linné Gen. morb. 21 (1763). Den starka blodgång som åtföljt förlossningen. Calonius 5: 5 (1798). Levertin Salomo 73 (1905).
c) (†) rödsot, dysenteri. The siuke som haffue bekommith thenn besmittelige (dvs. smittosamma) blodgångh. HSH 27: 89 (1565). Tu .. värffuade regimenter .. haffua .. (blifvit) aff pestilentien och blodhgången mycket försvagade. G. Oxenstierna (1629) i Oxenst. brefv. 3: 190. Snart graszera Mäszling, Blädror och Blodgång, eller Feber och Pestilentz, eller andra Siukdommar. Voigt Alm. 1687, s. 38. Almqvist (1844).
d) (†) mjältbrand hos får. Blodgång .. anfaller då och då får … De däraf angripna fåren .. gifva blod från sig genom ändetarmen eller urinvägen, mera sällan genom halsen. Florman Abildgaard 130 (1792, 1798). SFS 1863, nr 32, s. 13.
2) (†) anat. blodledare, sinus i hjärnan; jfr BLOD-VIK. Martin Præs. i VetA 1763, s. 8. Sönnerberg Loder 304 (1799).
Ssg: (1) BLODGÅNGS-ÖRT. [namnet beror därpå att dessa växter fordom ansetts kunna bota blodflöde, särsk. rödsot. För de röda formerna af Antennaria o. Hieracium kan färgen hafva gifvit anledning såväl till namnet som till den medicinska användningen, det senare enl. signaturläran; jfr sp. 3327, anm. 3:o. Antennaria o. Filago kallas äfv. i holl. roerkruid, i t. ruhrkraut] (†) beteckning för flera olika (mjukhåriga) örter, särsk. Antennaria dioica Gaertn., kattfot, Filago germanica Lin., klotludd, tysk ullört, o. Hieracium Pilosella Lin., musöra, hårnackel, gråfibla. Franckenius Spec. C 1 a (1638, 1659). Blodgångzört, Hwijtludne Kattfötter (kanske Filago montana DC), Små-berg Kattfötter (dvs. små bergkattfötter) med hwijte Blomer, eller Purpur Bloma (dvs. Antennaria dioica Gaertn.); På Tyska, Ruhrkraut, Mattenflachz, Wiesenwollen: Latin, Gnaphalium vulgare, Herba dysenterica, Filago, Impia Plinij (dvs. Filago germanica Lin.), .. Gnaphalium album, vel purpureum (dvs. Antennaria dioica), .. Pilosella mont(ana) (dvs. Hieracium Pilosella Lin.). Desse örter .. (hafva) en torkande, stoppande och samman dragande Natur. Palmberg Ört. 339 (1684). Katt-fötter, stopp-gräs för lif-sjuka (dvs. magsjukdom, rödsot), blodgångsört. Lind (1749; under ruhr-kraut). Anm. Hvilken växt Bromelius Chloris 38 (1694) åsyftar med orden Gnaphalium montanum .. rotundiore flore .. Högröde Kattfötter, Blod Gångzört, l. Linder Flora Wiksb. 16 (1716) med ungefär samma beskrifning kan ej afgöras.

 

Spalt B 3377 band 4, 1916

Webbansvarig