| Publicerad 1916 | Lämna synpunkter |
BLODLÖS blω3d~lø2s, starkt hvard. blω3~ (blo`dlös Weste), adj.
1) som saknar blod. Blodhlöös .. sanguine carens .. sine sanguine. Helsingius E 7 a (1587). Itt Blodlöst Lijk. Schroderus Comenius 338 (1639). Blodlösa spöken. Dahlgren 1: 47 (1827). — särsk.
a) (†) om djur hvilkas blod icke är rödt o. hvilka därför fordom antogos sakna blod. Wallerius Hydrol. 79 (1748). De blodlösa fiskarna, som i stället för blod ha en annan slemaktig vätska, äro ostron, kräftor, och så vidare. Paykull Præs. i VetA 1796, s. 22.
b) bildl.: som saknar lif o. kraft, kraftlös, märglös, färglös, abstrakt, tom. Blodlösa Allegorier. Wieselgren Sv:s sk. litt. 3: 488 (1835). Partiet .. har med afseende på sin likgiltighet för de nationelt finska sträfvandena vid universitetet haft namnet ”de blodlöse”. Snellman 5: 295 (1858). Det är blodlösa deklamationer det mesta af hvad .. B. skrifvit. Smål. alleh. 1883, nr 152, s. 4. Diktspråket (under franska klassiciteten blef) .. alltför ofta .. avmätt, blekt och blodlöst. Wrangel Dikten 101 (1912).
2) blodfattig. Blodlös, bleek. Verelius Ind. 37 (1681; under blodlaus). En sådan blodlös menniskia, moste (man) gifva ganska litet maat i sänder. Hoorn Välöfv. jordg. 2: 112 (1723). Hon var ett blodlöst stadsbarn. Levertin Leg. o. vis. 115 (1891).
3) (mindre br.) som försiggår utan blodsutgjutelse, oblodig; jfr BLOD 2. Blodlösa sken-strider. Hazelius Förel. 291 (1839). Detta Dansk-Norska inbrott (1809) .. var, såsom krig betraktadt, en småsak, och man kan kalla det ett blodlöst krig. Svedelius i SAH 60: 166 (1883). Den blodlösa revolutionen (1772) räddade Sverige från inre anarki och yttre beroende. 2 NF 10: 673 (1908).
Spalt B 3383 band 4, 1916