| Publicerad 1916 | Lämna synpunkter |
BLOTANDE blω3tande2, n.; best. -et; pl. (†) i bet. 2 slutet =.
2) (†) till BLOTA I 3: svärjande. Itt dödeligit blotande. Syr. 23: 15 (1536). Gudz helga werdiga nampn, warder .. fåfengeliga brukat med sådana sweriande och blotande. O. Petri Ed. A 4 b (1539). — sannol. konkret: svordom. Nw wilie wij tilsee huru saken haffuer sich med tesse eedher och blotande. O. Petri Ed. A 3 b (1539).
Spalt B 3470 band 4, 1916