| Publicerad 1917 | Lämna synpunkter |
BLÅNAD blå3nad2, p. adj.
(i vitter stil) blånande, blå. Han .. / såg ut åt blånad ban, / der solen sjönk i vågen. Tegnér 1: 69 (1825). Örnen jagar stolt i blånad sky. Bäckström Skald. 89 (1860). Klart och tätt / kom rop på rop .. / från blånadt fjärran till mig. Hallström Leg. 40 (1908).
Spalt B 3547 band 5, 1917