Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BLÄGDA, v. -ade (Växiö rådstur. prot.).
Etymologi
[sv. dial. blägda, bläda m. fl. former, afl. af BLÄGDE; jfr äfv. d. dial. blærre (Jutl.) o. nor. dial. bløygja, bleige]
(†) slå in en vigg l. kil i (ngt). Lex. Linc. (1640; under cuneo). Växiö rådstur. prot. 9 dec. 1736.

 

Spalt B 3595 band 5, 1917

Webbansvarig