Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BLÄNDE blän3de2, sbst.2, n. ((†) r. Jernk. annal. 1839, s. 209); best. -et; pl. -en (ss. r. -er Jernk. annal. 1839, s. 209).
Etymologi
[efter t. blende, afl. af blenden (se BLÄNDA, v.); jfr BLÄNDA, sbst.2 II]
(mindre br.) i sht opt. o. fotogr. bländare (se d. o. 3). En blende .. med ganska liten öppning. Jernk. annal. 1839, s. 209 (i fråga om en tub). Nyblæus Fotogr. 15 (1874). Jernk. annal. 1902, s. 380 (i fråga om mikroskop). — jfr CENTRAL-, MELLAN-BLÄNDE.

 

Spalt B 3602 band 5, 1917

Webbansvarig