Publicerad 1917 | Lämna synpunkter |
BOBIN bωbi4n, stundom -o-, r. l. m.; best. -en, hvard. i mellersta o. norra Sv. =; pl. -er.
1) [jfr t. bobine, eng. bobbin, af fr. bobine] rulle med uppstående kanter hvarpå garn, tråd, linor o. d. uppvinda(t)s. De tvenne linkorgarne (på uppfordringsmaskinen) .. utgöras vanligen af cylindriska trummor, när de äro afsedda för runda linor, men af bobiner .., när uppfordringen sker med band. Wetterdal Grufbr. 280 (1878). Före lindningen isoleras bobinerna (på dynamomaskinen) med största omsorg. Tekn. tidskr. 1888, s. 101. jfr DERIVATIONS-, HUFVUD-BOBIN m. fl. — särsk. [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] i sht textil.
a) dylik rulle på spinnrock l. spinnmaskin l. bobinstol (se d. o. 1). Möller (1790). Pasch Årsber. t. VetA 1828, s. 29. Bobinerne böra svarfvas af björk och ackurat, så att, då de löpa på sin jernten, de icke gå skeft ej heller trögt, utan löpa rundt och lätt i Bobinstolen. Ekenmark Lärob. 19 (1847). Under medeltiden, sannolikt mot slutet af 15:e århundradet, infördes den förbättringen (på spinnrocken), att en trärulle, ”bobin”, sattes på spindeln samt att tråden fördes till denna rulle genom en gaffelformig del, vingen. 2 Uppf. b. 8: 231 (1900).
b) liten trärulle hvarpå sytråd l. sysilke vinda(t)s för att saluhållas, trådrulle.
2) stomme bestående af fyra mot hvarandra vinkelräta ramar, hvarpå garn uppvindas för att sedan lättare kunna öfverföras på varpan; äfv. inbegripande det stativ, hvarpå stommen vid garnets uppvindande hvilar. Spolråckar, bobiner. Sv. Merc. IV. 2: 417 (1758). Bobin, ett slags harfvel, som nyttjas vid väfnader. Gynther Conv.-handlex. (1845). Om man .. vill använda garnet till väfnad, så får man först bobina .. den del af detsamma, som skall bli varp … Då lägges garnet på en garnvinda … Från denna vindas det upp på en bobin .., hvilken uppbäres af en bobinstol .. och kringvrides medelst en vind. Sundén Allmogelifvet i en vg.-s:n 61 (1903).
-FABRIK. fabrik för tillverkning af bobiner. Sv. industrikal. 1875, 1: 3. —
-GARN. garn som spunnits på spinnmaskin försedd med bobin. I följd af sin starkare snodd användes bobingarn (ringspindel-, trostelgarn m. fl.) nästan uteslutande till varp. 2 Uppf. b. 8: 255 (1900). —
-MASKIN.
2) maskin för tillverkning af bobiner. —
-STOL.
1) till 1 a: på en fotställning hvilande ram, hvari järntenar, som uppbära bobiner, infogats. Ekenmark Lärob. 19 (1847).
2) till 2: stativ för bobin. Sundén Allmogelifvet i en vg.-s:n 61 (1903; se under BOBIN 2). —
-VIRKE. Björkprops (bobinvirke), till bobinfabriker och svarfverier. Haller o. Julius Skogshush. 247 (1908).
Spalt B 3660 band 5, 1917