| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
BOLLA bol3a2, v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) forma (ngt) till boll(ar); särsk. metall. vid tillverkning af puddelstål. Jernk. annal. 1847, s. 275. (Det) tillhör .. 1:ste puddlaren .. att bolla jernet. Därs. 1876, s. 182. — jfr HOP-, UPP-BOLLA.
2) refl.: (låta) forma sig till boll(ar). Dalin (1850). (Sanden) fuktades .. så mycket, att den vid hopkramning i handen lätt bollade sig. Jernk. annal. 1870, s. 215. Snön bollar sig. Auerbach (1907).
1) [jfr motsv. anv. i t.] kasta boll (se BOLL 2 a); äfv. tr.: kasta (bollen till ngn); i utvidgad anv., med afs. på andra föremål än bollar: kasta boll (med ngt); hysta (ngt till ngn). Bolla hit bollen! Serenius (1734; under bowl, v.). Hon bollade med boken. Wahlenberg Underl. vägar 119 (1887). Hedberg Kovalevsky Rajevski 56 (1889). — mer l. mindre bildl.; jfr BOLL 2 a slutet samt BOLL-KASTA slutet. Att likasom bolla handimellan med ord och Fraser. Journ. f. litt. o. theat. 1812, nr 287, s. 3. Hela året togo klipporna fatt hvar ton, som blef till emellan dem, och bollade med genljuden tills de dogo bort för mänsklig iakttagelse. Hallström De fyra el. 11 (1906). Gårdarna ha bollats ifrån den ene till den andre på kanske fyra, fem händer under ett år. SvD(N) 1918, nr 103 B, s. 2.
2) (tillf.) kasta bollen på (ngn); träffa (ngn) med bollen, ”bränna”. För hvar pojke som bollades, när han kastade sällträt ifrån sig och sprang öfver ängen till målet, blef hej och hurra. Topelius Läsn. f. barn 2: 104 (1854, 1866).
Särskilda förbindelser:
BOLLA UPP l. OPP 10 4. till II 1: ge opp bollen.
(I 1) -KROK. metall. vid tillverkning af puddelstål: krok hvarmed metallmassan formas till bollar. Jernk. annal. 1857, s. 204. —
(I 1) -UGN. metall. ugn i hvilken metallmassan formas till bollar för att därefter uthamras. Jernk. annal. 1868, s. 268.
Spalt B 3801 band 5, 1918