Publicerad 1919   Lämna synpunkter
BONAPARTIST bωn1apartis4t l. bon1– l. bω1– l. bå1-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. bonapartiste, afl. af Napoleon I:s släktnamn Bonaparte]
anhängare af den napoleonska dynastien; särsk.: person som är verksam för att en medlem af den napoleonska familjen skall bli härskare i Frankrike. Held o. Corvin Verldsh. IV. 1: 807 (1852). AB 1890, nr 5, s. 3.

 

Spalt B 3844 band 5, 1919

Webbansvarig