Publicerad 1920 | Lämna synpunkter |
BORGLÄGER bor3j~lä2ger, n.; best. -lägret; pl. =; förr äfv. -LÄGE, n.; best. -et; pl. -en; förr ngn gg -LEGA, f.
1) (i fråga om ä. förh.) inkvartering för krigsmanskap l. andra konungens tjänare samt kavallerihästar i l. vid borg l. slott l. kloster l. hos präst l. borgare l. bonde under tid då manskapet icke är upptaget af krigstjänst; äfv. mera lokalt: kvarter för krigsfolk; jfr BORGAR-LÄGER. I Suerige ær icke så gott tiilfelle tiil Borglæghe ther hesterne kunne om sommaren holles på stall som i danmark. G. I:s reg. 7: 492 (1530). Knechterne (som återkemmit från Gottland 1524) lade .. (konungen) allesamman i borgelege heem till prester och borgare öffuer hela Rijket. Svart G. I 85 (1561). At presterne bliffua aff medh taxen, när the hålla borgelegret. Sv. synodalakter 2: 34 (1585). (Fienden) hafver ähnnu inga af de sine förlagdt i borgläger; liggia alle i läger. A. Oxenstierna 2: 511 (1622). De tvister och klagomål, som i Krigsfolckets Qvarter eller Borgläger sig yppa. Abrahamsson 83 (1726). Wengelin G. minn. 75 (1893). — särsk. i utvidgad anv.
a) (†) i allm. om vistelse o. uppehälle hos andra: kvarter. Biscop Måens aff Schara, then ther (i Danmark) vppehållen varder, med frij brödh och gott borgelege. G. I:s reg. 8: 147 (1532). Jag ställde mitt borgläger på Aurich hos Grefvinnan (af Ostfrisland) mitt gamla Herrskap. S. Elofsson (1599) i HSH 12: 220. G. Reuterholm (1777) i Sv. turistfören. årsskr. 1909, s. 135.
b) (†) afgift i penningar l. in natura som erlades till soldaters m. m. underhåll i st. f. inkvartering. The .. twinger vtt theres Borgeläge i köpmanne warur med Puckende och Trugende. Fin. urk. I. 3: 37 (1594). C. Adlersparre i VittAH 3: 344 (1793).
2) (†) inkvarteradt manskap. G. I:s reg. 16: 98 (1544). Wij förnimme .. att thett borgelägre skal än nu liggie ther på gården, .. hade .. wäl trodt att foormarsken skulle lenge seden skyndet them häden. Därs. 17: 530 (1545). Wij .. wele haffwe liggendis ther opå samme grentz alth thet borgeläge både Ryttere och Knechter som opå Åbo slott .. ware pläge. FH 8: 74 (1551).
Anm. Af författare i senare tider har ordet missuppfattats ss. betecknande dels hofläger o. dels befäst läger. De kringrände Höfdingarnes borgläger. Dalin Hist. 2: 97 (1750). Dalin (1850). Orten, hvar Konungen då hade sitt hof- eller borgläger. Strinnholm Hist. 4: 366 (1852). Gotiskan var hofspråket i Attilas ungerska borgläger. Svensén Världsväg. 179 (1908).
(jfr 2) -FOLK. Under den stora nöd de lidit .. voro Borgelägres folket (i Sthm 1522), igenom sjukdom .. förminskade. Celsius G. I 1: 137 (1746). —
-HÄST. The monge borgelägers häster ther årligen holles på Stocholm. G. I:s reg. 16: 98 (1544). Därs. 26: 773 (1556). —
(jfr 1 b) -PENNINGAR, pl. jfr -TAXA. Jöns Håkonsson (lämnar) för sin borgelegespenninger salt ströming årliga 3 t:r. Norrl. saml. 311 (1553). Borglägers-penningarne fördeltes .. (knektarna) emellan på ett vist föreskrifvit sätt efter åldren i tjensten. C. Adlersparre i VittAH 3: 345 (1793). —
-SVEN. (ung) soldat som är förlagd i borgläger. En klerk .. haffwer slagitt i frå sig wår borgelegisswen som til honum inlagd war. G. I:s reg. 7: 63 (1530). —
(jfr 1 b) -TAXA. borglägerspenningar. G. I:s reg. 13: 104 (1540). Her Matz Nicolai, kyrckie prest udi Lixand i Dalerne, mhå .. bliffve frij för then borgelegx taxa, som han aff .. Lixand årligen utgöre pläger. Därs. 24: 142 (1553).
Spalt B 3957 band 5, 1920