Publicerad 1921   Lämna synpunkter
BORTANFÖR bor3tan~fö2r l. ~fœ2r, adv. l. prep.; ss. adv. äfv. BORTANFÖRE -e.
Ordformer
(-före Sv. folks., Högberg Vred. 3: 372 (1906))
Etymologi
[bildadt efter INNANFÖR, UTANFÖR; jfr nor. bortenfor]
(föga br.).
I. adv.: (där)bortom, längre bort, på andra sidan. De kommo till en stor och präktig kungsgård, som låg der bortan före. Sv. folks. 181 (1844). (Den kristna trons hopp) stannar icke inom tidens gränser, det går utöfver dem in i den värld, som ligger bortanför. Rodhe Den kristl. tron 20 (1903). Förtruppen höjde .. ett hurra, som återtogs bortanför. Högberg Vred. 2: 372 (1690).
II. prep.: bortom, på andra sidan om. Lockhart Napoleon 302 (1871). Deras kusiner och kamrater där bortanför elfven. PT 1902, nr 252, s. 3.

 

Spalt B 4034 band 5, 1921

Webbansvarig