Publicerad 1921   Lämna synpunkter
BORTHÄN borthä4n, adv.
Etymologi
[till BORT 1]
(numera knappast br.) bort härifrån, hädan; bort; i sht imperativiskt. Bort hän, bort hän från mig, medh ehr fördömda skara / Synd, afgrund, Diefwul, dödh. Ps. 1695, 241: 2 (t. orig.: hinweg). Dalin (1850).

 

Spalt B 4048 band 5, 1921

Webbansvarig