| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
BRAVAD brava4d, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (†) trots; hån; utmanande l. trotsigt yttrande l. uppträdande l. handling (i öfvermod l. desperation); utmaning; jfr BRAVERA 1. Att the smädelige Kongen i Pålands breff, inthett annatt vore och betyda hade, änn som en fåfäng bravade aff bekymmradh hiertta och rådzslagh. OxBr. 10: 6 (1614). Öfwer 30. à 40. Båter .. aff wåra .. högge Håhl på (det fientliga) Skieppet, så at thet icke mycket långt ifrån Fiendens Flåtte sanck .., hwilket war för Fienden en tämligh Bravade. NAv. 1/12 1658, s. 5. Honom til bravat. Lind (1749). Hvarje offentligt arbete, som staten företager .. dertill tubbad af särskilda klassers eller personers bravad och egennytta. Bergstedt Clément XLVIII (1868). — särsk.: (af krigsfolk utförd) utmanande manöver afsedd att injaga fruktan hos motståndaren o. visa l. gifva sken af att man är redo att bjuda honom spetsen; jfr BRAVERA 1 slutet. Adlerbeth Ant. 1: 206 (c. 1792). Till lycka för oss stadnade alltsammans vid en bravad, då fienden såg oss färdiga att emottaga honom. Trolle Sjöoff. 2: 203 (1870).
2) ironiskt: ”hjältedat”, ”bedrift”. (Han) förtäljde .. sin ungdoms .. rysansvärda bravater. Sällberg Långvedsbr. 129 (1894). Den ryska Östersjöflottans bravad i Nordsjön gentemot fredliga engelska fiskebåtar. VL 1904, nr 250, s. 3.
3) (mindre br.) pomp; skrytsamhet, skräfvel; jfr BRAVERA 2. Visa sitt inre utan den ringaste bravad eller löjlighet. Hallström Sparfvert 164 (1903). I språkbruket är han djärf och icke så litet förnyare. .. Han utöfvar sin frihet först med en smula bravad, sedan med den osöktaste naturlighet. Dens. i 3 SAH 24: 506 (1912).
4) storordig o. braskande utlåtelse l. framställning. Med litet poetisk kolorit och några nordiska bravader kommer man icke långt på teatern. Tegnér 6: 8 (1826). Författare av .. patriotiska bravader. Sylwan (o. Bing) EurLittH 1: 289 (1910).
Spalt B 4173 band 5, 1922