Publicerad 1922 Lämna synpunkter BRIMMA brim3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, BRIMNING. Etymologi [efter eng. bream, af oklart urspr.] sjöt. gm svedning utvändigt rengöra fartygsbotten. Deleen (1829). Brimma (bränna ett fartyg vid kölhalning). Jungberg (1873). Spalt B 4217 band 5, 1922 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
