| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
BRÄCKAGE bräka4ʃ, n.; best. -et.
sönderslagning, krossande (af sköra saker); särsk.: skada som sker å varor gm deras sönderslagning l. krossande o. d. l. gm skadegörelse å emballaget; jfr BRÄCK 2. TT 1872, s. 283. Förlusten .. (vid tegeltillverkning uppgår) till följd af bräkage till 20 proc. Därs. 1873, s. 11. (Vissa reservationer å konossement) befria bortfraktaren från ansvar för .. skada, bräckage eller läckning. Lang FSjör. 1: 462 (1890). HandtvLBl. 1905, s. 26.
Spalt B 4449 band 5, 1924