BRÖSTA brös3ta2, v.3 -ade; imper. bröst. vbalsbst. -ANDE (Dalin (1850); numera bl. i ssgrna AF-, UPP-BRÖSTANDE), -NING (Dalin (1850); numera bl. i ssgrna AF-, UPP-BRÖSTNING).
Etymologi
[sannol. efter t. protzen, till protz, föreställare, af it. dial. brots (it. biroccio), af lat. bi, två- (se BI, prefix2), o. rota, hjul (jfr ROTERA)]
mil. bl. i ssgr o. särsk. förb.
Ssgr: BRÖST-KROK. krok på föreställare hvari vid uppbröstning ett på lavettsvansen befintligt (uppbröstnings)hål (uppbröstningsögla) påhakas, uppbröstningskrok. Hazelius Förel. 409 (1839). LbFältartill. 47 (1883). —
-ÖGLA. (mindre br.) uppbröstningsögla. Lavettsvansens beslag förlängas bakåt till en stark i vågled liggande bröstögla. Holmberg Artill. 3: 113 (1883).
Särsk. förb.: BRÖSTA AF10 4. från föreställaren skilja (i lavett liggande kanon); vanl. abs. Törngren Artill. 2: 124 (1795). Med vändning bröst — af! ExReglÅkArtill. 71 (1842). PT 1907, nr 220 A, s. 2. i bild. Då bröstade Maria af sitt grofva artilleri, höll ett allvarligt förmaningstal för sin gamle, slarfvige farbroder. Janson Gast. 150 (1902). jfr AFBRÖSTA. —
BRÖSTA UPP10 4. förena (i lavett liggande kanon) med föreställaren o. göra kanonen marschfärdig; vanl. abs. Rappe Nordarm. 199 (1874). Kanonerna ha en stund hållit tyst. Nu bröstas det upp. Serviser och kuskar flyga på sin plats. Hedin Front. 134 (1915). jfr UPPBRÖSTA.
Spalt B 4529 band 5, 1924
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se