| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
BUDSKAP bɯ3d~ska2p, äfv. (numera bl. ngn gg i religiös stil) BÅDSKAP bå3d~, n. ((†) m. Sigfridi C 3 b (1619)); best. -et; pl. = ((†) -er GR 24: 490 (1554), Cronholm Bref 175 (i handl. fr. 1811)).
1) (i sht i vitter stil; se dock b o. d) meddelande, underrättelse; äfv.: förkunnelse. Bringa budskap om ngt. Schroderus Liv. 743 (1626). Hvad bemärker ordet Evangelium? (Svar:) Ett ljufligt och gladt bodskap. Lindblom Cat. nr 111 (1811). Uppl. 2: 425 (1908). särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. bära budskap. SvOrds. A 4 a (1604). Jesus kommen är, / Som dig det budskap bär, / Att Herren dig har evigt kär. Ps. 1819, 59: 1.
b) (numera bl. i Finl., mindre br.) i uttr. gifva budskap. Carlén Köpm. 1: 124 (1860). De olika sinnena ge budskap om vad organismen bör söka såsom nyttigt eller undvika såsom skadligt. Vasenius Harm. 56 (1908).
d) (fullt br.) statsvet. om meddelande från statschef till folkrepresentationen; i sht i fråga om amerikanska förh. NF 2: 1294 (1878). (Tyske) kejsarens budskap till riksdagen. Forssell Stud. 2: 56 (1884, 1888).
e) (†) öfvergående i bet.: ärende, uppdrag; jfr BUD 1 d. Jost (skall) strax skynda oss drengen till baka igen för bodscap schull. GR 2: 130 (1525).
2) (†) budbärare, sändebud; stundom koll.: beskickning, ambassad. Luk. 14: 32 (NT 1526). Gåår åstadh j snare bodhskap. Jes. 18: 2 (Bib. 1541). (Konung) Fastida affärdade Bodskap til Göthernas Konung Ostragotha. Lagerbring 1Hist. 1: 563 (1769). Hagberg Shaksp. 2: 249 (1847).
Spalt B 4545 band 5, 1924