böl- | SAOB

Publicerad 1925

BÖL- bø3l~ l. BÖRD- bœ3rd~, förr äfv. BÅL-.

Ordformer

(byrde- Johansson Noraskog 2: 151 (cit. fr. 1546: byrdejern). börd- Murenius AV 120 (c. 1643: bördåsor), 2NF 23: 966 (1915: bördjärn). bö(h)l- ÅngermDomb. 31/7 1646, fol. 15 (: bölstänger), FolklEtnogrStud. 1: 31 (1916: bölåsar). bo(h)l-, bå(h)l- OfferdalKArk. N II 1, s. 47 (1698: Bohljärn), Rinman 1: 346 (1788: Bålås .. båljärn). bäl- Hembygden 1910, s. 57 (: bälåsen). bördz- Murenius AV 575 (1665: bördzåssarna). bordz- Murenius AV 194 (1644: bordzåsar))

Etymologi

[formen börd- (hvaraf böl-) är utvecklad ur byrd- o. identisk med BÖRD, sbst.1; formen bål- kan återgifva en (bl. a. i Uppl. förekommande) dial. utveckling af byrd, men torde delvis bero på sammanblandning med l. påverkan af BÅL, sbst.1 (jfr d. o. 5 b); i formen bäl- föreligger dial. utveckling af ett berd-, hvilket står i afljudsförh. till byrd-]

i ssgr; urspr.: som uppbär ngt.

Ssgr: BÖL-JÄRN. [jfr sv. dial. börd-, böl- l. båljärn] (numera i sht bergv., föga br.) = BÄR-JÄRN. Johansson Noraskog 2: 151 (cit. fr. 1546; i fråga om masugn). Kiökz Spijs med Bakugn, Ståndare och Bohljärn. OfferdalKArk. N II 1, s. 47 (1698). 2NF 23: 966 (1915; om ä. förh.). —

-STÅNG. (†) = -ÅS? ÅngermDomb. 31/7 1646, fol. 15. —

-ÅS. [jfr sv. dial. (Finl.) börd-, bärd- l. bälås] (numera bl. i Norrl. o. Finl., bygdemålsfärgadt) bjälke parallell med takåsen o. tjänande till att förbinda taksparrarna o. jämte dessa uppbära taket; särsk. om dyl. bjälke längs ”knäet” på ett ”brutet” tak; förr möjl. äfv.: kroppås, takås? Murenius Acta visit. 120 (c. 1643). Förutom av kroppåsen uppbäres taket .. av tvenne bölåsar. FolklEtnogrStud. 1: 31 (1916).

Spalt B 4868 band 5, 1925

Webbansvarig