| Publicerad 1925 | Lämna synpunkter |
BÖRJAN bœr3jan2, r. l. f.; best. =; förr äfv. BÖRJA, r. l. f., l. BÖRJE, n.
1) om handlingen att börja en verksamhet l. låta ngt börja l. inträda l. om förhållandet att börja sin tillvaro l. inträda i verksamhet. JGOxenstierna 1: 92 (1805). I Danmark har N. M. Petersen fordrat språkundervisningens början med isländska. Claëson 1: 315 (1859). Början är halfva verket. Granlund Ordspr. (c. 1880). All vår början blifver svår. HandtvLBl. 1905, s. 107. — särsk. i förb. med vissa verb för att ersätta ngn form af BÖRJA.
a) (numera mindre br.) göra början (förr äfv. en början) med (förr äfv. af) ngt; jfr BÖRJA, v. I A. Jag gör början af språkets rätta förstående, såsom thet ther lägger grunden till the senare. Ihre Förel. 8 (1745); jfr BÖRJA, v. I 4 b γ. Vi hade nu gjordt början med anstalterne till vår afresa. Landell Bligh 174 (1795).
b) (i sht i skriftspr.) taga sin början, förr äfv. taga början; jfr BÖRJA, v. I B. Fånge 41 (c. 1710). (Riksdagen) skulle tagit sin början vid Pingstiden. Hallenberg Hist. 1: 352 (1790). Klockan 11 .. tog striden början. Strinnholm Vas. 1: 155 (1819). Balunds-ås .. som öster om Vesterås tager sin början. Dens. Hist. 1: 242 (1834). Odhner G3 1: 38 (1885).
2) första delen (af ngt), inledningen (till ngt). Detta blef början till slutet [efter fr. le commencement de la fin, yttrande af Napoleon angående Moskwas brand 1812]. Börian och ändan äre eij like. 2Saml. 4: 176 (i handl. fr. 1588). Sött börian får offta swr ända. Grubb 790 (1665). Du ser icke slutet vid början. Carlstedt Her. 3: 59 (1833). Vid medljuden kan man urskilja en början av ljudet, .. en mellandel .. samt ett slut. LoW Inl. 18 (1911). — särsk.
a) i fråga om tidsuttr. o. d. (företrädesvis vid verbalabstrakter); ofta: (den) tidpunkt då ngt börjar l. inträder; ofta med det som börjar l. inträder blott obestämdt l. alls icke angifvet (jfr nedan). I, vid, omkring början af (l., i talspr. vanl.: på) 1700-talet. Vid l. omkring 1700-talets början. När (dvs. om) vngdomen strax i börjonne af sin läsning finge in Gudz fruchtan, så behöllo han then i hela sin lifstid. Swedberg Schibb. d 1 b (1716). (Sven Estridsson) nödgades, i början af sin regering, ofta rymma fältet för sina fiender. Corylander LundsDomk. 3 (c. 1753). Konferensen (har) varit misslyckad från början till slut. PT 1907, nr 114 A, s. 2. — särsk. i uttr. i början l. till en början (förr äfv. till början), äfv. (i)från (förr äfv. (i)frå) början, förr äfv. af början l. för en början, först, till att börja med; ursprungligen; stundom förstärkt gm tillfogande af första l. först. Skytte Or. B 5 a (1604). Alla Barn i börian. Grubb 13 (1665). De hjelpemedel Deputation skulle till en början pröfva. Höpken 2: 106 (1747). Oden är af början et Arabiskt ord. Dalin Hist. 1: 102 (1747). (Han) ville af början blifva Präst, innan han kände ämbetets vigt. SvMerc. 1764, s. 919. At Prestmannen för en början får husrum och förplägning på Gästgifvare gården i Vrå. VDAkt. 1783, nr 197. I första början (hade) de Christna .. ingen gemenskap med Egypten. Agardh ThSkr. 1: 39 (1842, 1855). Har du mjuknat nu till början? Runeberg 5: 66 (1860; fråga, ställd till en nyantagen soldat som erhållit prygel för en förseelse). (Klandervärda ss. ursprungligen utländska äro förstavelserna an-, be-, er- osv.) Hvad till en början a n vidkommer (osv.). VRydberg i SvTidskr. 1873, s. 509. Grundskatterna, af hvilka de flesta från början varit bevillningar, äro .. fortfarande skatter. De Geer Minn. 2: 120 (1892). (I fråga om Johan III:s liturgi) om någonsin gälde det att stå emot i början! VL 1893, nr 65, s. 2 [jfr lat. principiis obsta]; jfr 3.
b) i fråga om långsträckt terrängföremål (numera i sht väg, bro, flod, kanal o. d., äfv. ås o. d.), med tanke på att den ifrågavarande delen är den som först tillryggalägges af en resande l. möter ögat l. dyl. Början af vägen var knagglig. Kolmodin TacAnn. 1: 87 (1833). Vid början af Nya Kungsholmsbrogatan. De Geer Minn. 1: 72 (1892). — särsk. i numera knappast br. förb. (Spindeln) bar .. (bytet) in til början af sit näste. Kalm Resa 2: 54 (1756). Rhenströmmen .. delar sig vid början af Bataviska gebitet. Kolmodin TacAnn. 1: 108 (1833).
c) i fråga om bok o. d. Peringskiöld MonUpl. 28 (1710). Det Verk, hvars början nu öfverlemnas i Allmänhetens händer. Kellgren 3: 287 (1790). I början av boken. Östergren (1917).
3) om det första, ännu outvecklade o. oansenliga skedet l. stadiet af ngt: frö, ansats, embryo; särsk. i uttr. (ännu) vara i sin början, vara i sin linda. En man .. / Som utan början (dvs. grundplåt), hjelp och stöd / Sin brist i rikedom förvandlat. Nordenflycht QT 1746—47, s. 120. Biblioteket (i Pisa) är i sin början, och äger inga Manuscripter. Björnståhl Resa 1: 407 (1772). (Människorna) äro medlemmar af ett andeligt rike, som har sin början här på jorden, för att i ett annat lif vinna sin fullbordan. Melin Pred. 3: 120 (1852).
4) (numera knappast br. utom ngn gg filos.) upphof, ursprung, källa, orsak, grund; särsk. [ytterst efter gr. ἀρχή] filos. princip. Dätta är then reeda .., Ätterne i werlden hafwa, om sin börian, och första tijder. Stiernhielm Fateb. Föret. 2 b (1643); jfr 3. Finnes .. (”anden i naturen”) icke .. såsom ändamål i det minsta såväl som i det största, så finnes han icke heller såsom början, såsom skapande princip. TeolT 1869, s. 154.
Spalt B 4911 band 5, 1925